Vi önskar att alla får en sådan jul som var och en vill ha och ett gott nytt år som för med sig det fina i livet!
måndag 23 december 2013
Julefrid
Nu får julen komma. Thomas har ledigt. I munnen smakar det chokladkonfekt och huset är så städat som det behöver vara.
torsdag 19 december 2013
Wall of fame hos Autios
Vi har skapat en egen wall of fame hemma hos oss. I andan av årets ord "selfie" består väggen av bilder på oss.
Väggen ovanför ingången till hallen och köket, från vardagsrummets sett, har varit vit och tom och jag har funderat hit och dit på vad som kunde passa på väggen. I höstas tog vi 1-års bilder av Ebba och passade samtidigt på att fota hela familjen. Vi tog bilderna hemma eftersom mitt minne av Lina och Emmas 1-års fotograferingar vid fotograf är svettiga. Våra barn har haft myror i kroppen och det var jätte, jätte svårt att få dem att sitta stilla tillräckligt länge. Lina är avporträtterad sittandes i diverse lådor och byttor och på alla bilder av Emma ser ett tränat modersöga att hon håller på att glida iväg från platsen hon var placerad på. Nåja, för att undvika dylika upplevelse bad vi Vincent Westberg komma hem till oss och fotografera oss i vårt naturliga habitat. Det gick så bra och jag blev inte svettig en enda gång. Ebba satt bland sina grejer och donade och märkte inte ens vad som skedde.
Bilderna beställde vi i olika färger och former och de nya bilderna blandades med tidigare foton av Lina och Emma som vännen Linus Lindholm tagit och voilá - väggen ser precis ut som vi vill.
Väggen ovanför ingången till hallen och köket, från vardagsrummets sett, har varit vit och tom och jag har funderat hit och dit på vad som kunde passa på väggen. I höstas tog vi 1-års bilder av Ebba och passade samtidigt på att fota hela familjen. Vi tog bilderna hemma eftersom mitt minne av Lina och Emmas 1-års fotograferingar vid fotograf är svettiga. Våra barn har haft myror i kroppen och det var jätte, jätte svårt att få dem att sitta stilla tillräckligt länge. Lina är avporträtterad sittandes i diverse lådor och byttor och på alla bilder av Emma ser ett tränat modersöga att hon håller på att glida iväg från platsen hon var placerad på. Nåja, för att undvika dylika upplevelse bad vi Vincent Westberg komma hem till oss och fotografera oss i vårt naturliga habitat. Det gick så bra och jag blev inte svettig en enda gång. Ebba satt bland sina grejer och donade och märkte inte ens vad som skedde.
Bilderna beställde vi i olika färger och former och de nya bilderna blandades med tidigare foton av Lina och Emma som vännen Linus Lindholm tagit och voilá - väggen ser precis ut som vi vill.
måndag 16 december 2013
Kött, kött, kött
Ja jösses vad vi har mycket kött. Vi måste köpa en ny köttfrys, en frysbox där vi ska förvara allt kött vi har. Nu hittar jag inget i arkku frysen, den är knökfull av fårkött i olika former och storlekar; färs, filéer, ribs, stekar, soppkött, hemgjord köttbuljong .... Det kommer massor med kött från fyra får! Det känns på ett sätt lite paradoxalt med tanke på att vi det senaste året försökt införa mera vegetarisk kost men det behöver inte vara så. Nu behöver vi inte köpa allt kött vi ändå äter och vi vet att köttet mådde bra innan det blev just kött.
För några veckor sedan slaktade vi alltså tre lamm och en årsgammal tacka som inte lammat. Thomas gick på styckningskurs vid Vuxeninstitutet i Korsholm samma vecka som slakten gick av stapeln och han lärde sig massor och blev dessutom jätte upplyst och medveten om hur köttet vi äter påverkas av de omständigheter djuren lever under och hur slakten påverkar köttets kvalitet. Efter varje kurskväll kom han hem och höll mini-föreläsningar för mej, visade info på webben och berättade om allt det nya han fått veta.
Vi slaktade våra djur hemma. En erfaren slaktare skötte om att djuren togs av daga och han och Thomas skar hudarna av dem och tog ut inälvorna och hängde upp kropparna så att de fick hänga innan styckning. Sex bogar förde vi till Malax köttrökeri. resten styckade Thomas här hemma, i köket. Köttkvarnen gick varm och vakuum maskinen likaså.
Vi trodde att vi skulle uppleva slakten traumatisk med tanke på hur mycket vi umgåtts med våra får men så blev det inte. Vetskapen om att djuren fått leva ett gott liv, omtyckta och lite bortskämda tog överhanden och de ompysslade fåren förvandlades till mat i våra ögon genast livsgnistan lämnade dem.
För några veckor sedan slaktade vi alltså tre lamm och en årsgammal tacka som inte lammat. Thomas gick på styckningskurs vid Vuxeninstitutet i Korsholm samma vecka som slakten gick av stapeln och han lärde sig massor och blev dessutom jätte upplyst och medveten om hur köttet vi äter påverkas av de omständigheter djuren lever under och hur slakten påverkar köttets kvalitet. Efter varje kurskväll kom han hem och höll mini-föreläsningar för mej, visade info på webben och berättade om allt det nya han fått veta.
Vi slaktade våra djur hemma. En erfaren slaktare skötte om att djuren togs av daga och han och Thomas skar hudarna av dem och tog ut inälvorna och hängde upp kropparna så att de fick hänga innan styckning. Sex bogar förde vi till Malax köttrökeri. resten styckade Thomas här hemma, i köket. Köttkvarnen gick varm och vakuum maskinen likaså.
Vi trodde att vi skulle uppleva slakten traumatisk med tanke på hur mycket vi umgåtts med våra får men så blev det inte. Vetskapen om att djuren fått leva ett gott liv, omtyckta och lite bortskämda tog överhanden och de ompysslade fåren förvandlades till mat i våra ögon genast livsgnistan lämnade dem.
tisdag 10 december 2013
Kalas i kubik
Vi kalasar i december. Förra lördagen firade vi att Ebba fyllde ett år och på söndagen hade Lina kalas för sina kompisar, ett julgodis kalas. Lina blir 10 år på luciadagen.
Ebba tog sina första steg två dagar före ett års dagen, bredbent och svajande men ändå. Vår ett åring är glad, envis till tusen, viljestark, bestämd och kramgo. Hon pratar massor, innebörden av det mesta hon säger är ännu höljt i dunkel men några välvalda ord förstår vi; tick, tack som klockan, brum som bilen säger, mamma, pappa, mummu, bä som fåren säger och buff som hunden Egon säger. Med det här ordförrådet kommer hon långt.
Dagarna inför julen är sprängfyllda tycker jag. Väldigt mycket tid går till provläsning, diverse julfester, glöggdrickande och prassel med presentpapper. Vi har ativt gått in för att njuta av att det är december, mitt i allt stök!
Ebba tog sina första steg två dagar före ett års dagen, bredbent och svajande men ändå. Vår ett åring är glad, envis till tusen, viljestark, bestämd och kramgo. Hon pratar massor, innebörden av det mesta hon säger är ännu höljt i dunkel men några välvalda ord förstår vi; tick, tack som klockan, brum som bilen säger, mamma, pappa, mummu, bä som fåren säger och buff som hunden Egon säger. Med det här ordförrådet kommer hon långt.
Dagarna inför julen är sprängfyllda tycker jag. Väldigt mycket tid går till provläsning, diverse julfester, glöggdrickande och prassel med presentpapper. Vi har ativt gått in för att njuta av att det är december, mitt i allt stök!
lördag 23 november 2013
Nöttigare mys
Vi är en familj som älskar att mysa med någonting gott att tugga på. Chips och popcorn är stående inslag i vårt fredagsmys. Speciellt chipsen har jag länge tänkt få bort från menyn men det är svårt att få bort eftersom jag också är ett riktigt chipsmonster och jag kan ju inte sitta och tugga chips om jag inte låter barnen göra det eftersom det är så ohälsosamt.
Igår gjorde jag i alla fall ett ordentligt försök med att mota bort de jobbiga chipsen och satte ihop en egen blandning med nöttiga nyttigheter och godsaker. Får se om den här blandningen kan slå ut chipset?
I blandningen satte jag:
oskalade osaltade jordnötter
torskade bananbitar
torrostade solrosfrön
osaltade cashewnötter
oskalade mandlar
russin
en liten chokladplatta 77% kakao
Det blev jätte mycket så jag tänkte att Lina och Emma säkert kan ta lite som mellan mål nu och då också.
Igår gjorde jag i alla fall ett ordentligt försök med att mota bort de jobbiga chipsen och satte ihop en egen blandning med nöttiga nyttigheter och godsaker. Får se om den här blandningen kan slå ut chipset?
I blandningen satte jag:
oskalade osaltade jordnötter
torskade bananbitar
torrostade solrosfrön
osaltade cashewnötter
oskalade mandlar
russin
en liten chokladplatta 77% kakao
Det blev jätte mycket så jag tänkte att Lina och Emma säkert kan ta lite som mellan mål nu och då också.
måndag 18 november 2013
Året med får
Nu har vi haft våra får ett helt år - första året med får. Jag tänkte summera våra erfarenheter, vad var enklare, jobbigare, roligare än vi trodde.
För det första. När är vi köpte Signes hus var vi på det klara med att vi ville ha djur. Främst för att öka självförsörjningsgraden och för att vi båda tycker att det är härligt att fylla fähuset med djur - det hör till gården. Vi planerade att ta djur våren 2013. Vi visste inte riktigt om vi skulle ha getter eller får. Jag var inne på getter eftersom jag tycker att det skulle vara roligt att mjölka och tillverka ost. Jag har aldrig mjölkat ett djur och efter lite funderas kom vi fram till att det kanske är bäst att börja med får, vi tänkte helt enkelt att det är lättare med djur som inte behöver daglig tillsyn på det sättet som djur som man ska ha mjölk av behöver.
Vi tog fåren tidigare än vi tänkt, helt oplanerat. Hösten 2012 gjorde vi en utflykt till fårmarknaden i Björkö. Vi började prata med en dam som sålde fårskinn och funderade med henne om hon visste om någon säljer hela, levande får. Det visste hon. Han med de levande fåren var på marknaden och vi fick en rundtur i hans fårhus. Vi berättade om våra planer på att skaffa får till våren. Han frågade varför först då? Det är utmärkt att ta fåren på hösten. Jaha sade vi intresserat och på stående fot beslöt vi att köpa får av honom. Vi beslöt oss för att köpa en ung bäss och fyra års tackor. Dessutom fick vi två kastrerade flaskbässar på köpet, alltså två små bässar som var uppfödda på flaska.
En vecka efter marknaden flyttade hela horden hem till oss. Vi satte in alla får i samma utrymme utan att fundera desto mera på betäckning. Det var först när vi började tänka på lamm och dräktighet som vi "håksa" att aj ja, kanske vi kunde ha satt herrarna separat för att lättare kunna styra tidpunkten för lamningen. Men det var så dags då.
Under hösten läste vi en massa om fårskötsel, lamning, bete osv. Infon hittade vi i diverse böcker och på www.alternativ.nu, en super sajt vad gäller info om djur, odling och självhushållning.
Vi drabbades av ett dödsfall i december. Piff, den ena lilla bässen dog. Han hade haft jätte spinkiga ben och vi hade gett honom extra selen under hösten men det var tydligen inte tillräckligt. Vi vet inte hur han dog men en kväll när Thomas gick ut för att natta djuren låg han orörlig på höbädden. Thomas tog ut honom och lade honom på en filt och skulle just börja fundera vem man kan ringa till då han dog.
Vi hade också ett "böldfall". Tackan Skrållan fick en böld på sidan av nosen. Vi fick rådet att öppna bölden för att se vad som kom ut. Det var var. Vi baddade och rengjorde och bölden försvann. Skrållan hade också ganska konstig päls, fläckig på något sätt. Vi fick veta att gotlandsfår kan ha så ibland. Hon såg jätte skum ut. Thomas klippte henne med kökssax på våren och under sommaren växte hennes päls ut och hon har nu jätte fin päls. Skrållan var den enda tackan som bässen inte betäckte.
Tackan Tjorven har fått antibiotika i höst. Hon blev slö och tappade aptiten. Veterinären kom och gav henne en spruta och visade Thomas hur man ger mera medicin. Hon fick en veckas kur och blev som ny igen.
I slutet av april fick vi tre lamm och det gick så otroligt bra. Vi var grymt nervösa och sprang som tokar av och an för att kolla att de små fick mjölk och att mammorna tog hand om dem. Vi hade mammor och lamm separerade på tumanhand ganska länge eftersom de alla tre var förstagångsmammor. Lamningen gick alltså finfint.
Den största överraskningen var hur mycket får äter. Den första sommaren med får kan sammanfattas i ett ord - stängsling. Jisses vad vi traskat med ihoptrasslade eltrådar i händerna. Vi fick låna mark av våra grannar till tackorna. Bässen och hans kompis Puff var utlånade till ett par i byn som ville ha dem som gräsklippare och tur var det! Till nästa sommar måste vi försöka fundera hur vi ska göra med deras hagar på ett mera vettigt sätt för det tog för mycket tid att inhägna ny betesmark åt dem.
Vissa saker vi gjort med och för fåren har varit speciellt minnesvärda; en lördagskväll i juli flyttade vi tackorna med vår lilla flakabil. Pappa och jag satt på flaket och höll fast varsitt får medan Thomas körde, varv på varv. Jag var helt blå på benen efteråt - men det gick.
En vansinnigt regnig fredagskväll i augusti skulle samma flock ha nytt bete. Thomas och jag traskade runt i snårig skog, jag med Ebba i en rinka på ryggen, och satte ner elpinnarna och slet med det hoptrasslade elsnöret. Den kvällen kände vi båda att vi hellre skulle ha suttit inomhus, om jag säger så.
Ett annat minnesvärt ögonblick är en tidig morgon, klockan var ungefär fyra. Jag vaknade av att det bräkte utanför sovrumsfönstret och det var fel eftersom inga får borde ha befunnit sig på gården. Det var bässen och Puff som bestämt sig för att komma hem. Thomas klädde på sig ganska snabbt och rusade ut men helt klart ville de bara hem för de rusade in i fähuset när han öppnade dörren. Vi visste inte att får kunde hitta hem men vi kom fram till att de säkert kikat omkring sig när vi körde dem på bete. Damerna har också tagit sig ut ett antal gånger men varje gång har det ordnat upp sig, ibland med snälla grannars hjälp, som den gången Billy bestämt sig för att gräset var grönare på andra sidan - det var den dagen vi åkt med hela familjen till Power park...
På söndag kommer slaktaren. Vi ska slakta Billy, Skrållan, Bella och Lilly. Det är lammen plus tackan som inte blev dräktig som kommer att sluta sina dagar här på Smedjebacken. Nästa vår kommer vi att ta lamm-paus men planerar för en ny kull våren 2015. Får är fantastiskt gosiga djur. Att få en varm puff med en mjuk mule är underbart och att ha dem traskande efter sig när man rör sig i hagen är roligt, de beter sig som hundar. Vi har lärt oss otroligt mycket om hur det är att ha djur -roligt och arbetsamt. Vi ska ära vårt eget kött med vördnad!
För det första. När är vi köpte Signes hus var vi på det klara med att vi ville ha djur. Främst för att öka självförsörjningsgraden och för att vi båda tycker att det är härligt att fylla fähuset med djur - det hör till gården. Vi planerade att ta djur våren 2013. Vi visste inte riktigt om vi skulle ha getter eller får. Jag var inne på getter eftersom jag tycker att det skulle vara roligt att mjölka och tillverka ost. Jag har aldrig mjölkat ett djur och efter lite funderas kom vi fram till att det kanske är bäst att börja med får, vi tänkte helt enkelt att det är lättare med djur som inte behöver daglig tillsyn på det sättet som djur som man ska ha mjölk av behöver.
Vi tog fåren tidigare än vi tänkt, helt oplanerat. Hösten 2012 gjorde vi en utflykt till fårmarknaden i Björkö. Vi började prata med en dam som sålde fårskinn och funderade med henne om hon visste om någon säljer hela, levande får. Det visste hon. Han med de levande fåren var på marknaden och vi fick en rundtur i hans fårhus. Vi berättade om våra planer på att skaffa får till våren. Han frågade varför först då? Det är utmärkt att ta fåren på hösten. Jaha sade vi intresserat och på stående fot beslöt vi att köpa får av honom. Vi beslöt oss för att köpa en ung bäss och fyra års tackor. Dessutom fick vi två kastrerade flaskbässar på köpet, alltså två små bässar som var uppfödda på flaska.
En vecka efter marknaden flyttade hela horden hem till oss. Vi satte in alla får i samma utrymme utan att fundera desto mera på betäckning. Det var först när vi började tänka på lamm och dräktighet som vi "håksa" att aj ja, kanske vi kunde ha satt herrarna separat för att lättare kunna styra tidpunkten för lamningen. Men det var så dags då.
Under hösten läste vi en massa om fårskötsel, lamning, bete osv. Infon hittade vi i diverse böcker och på www.alternativ.nu, en super sajt vad gäller info om djur, odling och självhushållning.
Vi drabbades av ett dödsfall i december. Piff, den ena lilla bässen dog. Han hade haft jätte spinkiga ben och vi hade gett honom extra selen under hösten men det var tydligen inte tillräckligt. Vi vet inte hur han dog men en kväll när Thomas gick ut för att natta djuren låg han orörlig på höbädden. Thomas tog ut honom och lade honom på en filt och skulle just börja fundera vem man kan ringa till då han dog.
Vi hade också ett "böldfall". Tackan Skrållan fick en böld på sidan av nosen. Vi fick rådet att öppna bölden för att se vad som kom ut. Det var var. Vi baddade och rengjorde och bölden försvann. Skrållan hade också ganska konstig päls, fläckig på något sätt. Vi fick veta att gotlandsfår kan ha så ibland. Hon såg jätte skum ut. Thomas klippte henne med kökssax på våren och under sommaren växte hennes päls ut och hon har nu jätte fin päls. Skrållan var den enda tackan som bässen inte betäckte.
Tackan Tjorven har fått antibiotika i höst. Hon blev slö och tappade aptiten. Veterinären kom och gav henne en spruta och visade Thomas hur man ger mera medicin. Hon fick en veckas kur och blev som ny igen.
I slutet av april fick vi tre lamm och det gick så otroligt bra. Vi var grymt nervösa och sprang som tokar av och an för att kolla att de små fick mjölk och att mammorna tog hand om dem. Vi hade mammor och lamm separerade på tumanhand ganska länge eftersom de alla tre var förstagångsmammor. Lamningen gick alltså finfint.
Den största överraskningen var hur mycket får äter. Den första sommaren med får kan sammanfattas i ett ord - stängsling. Jisses vad vi traskat med ihoptrasslade eltrådar i händerna. Vi fick låna mark av våra grannar till tackorna. Bässen och hans kompis Puff var utlånade till ett par i byn som ville ha dem som gräsklippare och tur var det! Till nästa sommar måste vi försöka fundera hur vi ska göra med deras hagar på ett mera vettigt sätt för det tog för mycket tid att inhägna ny betesmark åt dem.
Vissa saker vi gjort med och för fåren har varit speciellt minnesvärda; en lördagskväll i juli flyttade vi tackorna med vår lilla flakabil. Pappa och jag satt på flaket och höll fast varsitt får medan Thomas körde, varv på varv. Jag var helt blå på benen efteråt - men det gick.
En vansinnigt regnig fredagskväll i augusti skulle samma flock ha nytt bete. Thomas och jag traskade runt i snårig skog, jag med Ebba i en rinka på ryggen, och satte ner elpinnarna och slet med det hoptrasslade elsnöret. Den kvällen kände vi båda att vi hellre skulle ha suttit inomhus, om jag säger så.
Ett annat minnesvärt ögonblick är en tidig morgon, klockan var ungefär fyra. Jag vaknade av att det bräkte utanför sovrumsfönstret och det var fel eftersom inga får borde ha befunnit sig på gården. Det var bässen och Puff som bestämt sig för att komma hem. Thomas klädde på sig ganska snabbt och rusade ut men helt klart ville de bara hem för de rusade in i fähuset när han öppnade dörren. Vi visste inte att får kunde hitta hem men vi kom fram till att de säkert kikat omkring sig när vi körde dem på bete. Damerna har också tagit sig ut ett antal gånger men varje gång har det ordnat upp sig, ibland med snälla grannars hjälp, som den gången Billy bestämt sig för att gräset var grönare på andra sidan - det var den dagen vi åkt med hela familjen till Power park...
På söndag kommer slaktaren. Vi ska slakta Billy, Skrållan, Bella och Lilly. Det är lammen plus tackan som inte blev dräktig som kommer att sluta sina dagar här på Smedjebacken. Nästa vår kommer vi att ta lamm-paus men planerar för en ny kull våren 2015. Får är fantastiskt gosiga djur. Att få en varm puff med en mjuk mule är underbart och att ha dem traskande efter sig när man rör sig i hagen är roligt, de beter sig som hundar. Vi har lärt oss otroligt mycket om hur det är att ha djur -roligt och arbetsamt. Vi ska ära vårt eget kött med vördnad!
söndag 17 november 2013
Min stora bullriga familj
Jag har haft den uppfattningen att vi, Autios, är en relativt lugn och städad familj och vårt hem är rent och prydligt, den bilden har jag faktiskt levt med ända sedan Lina föddes. Det beror säkert på att jag som person är relativt ordningsam och ordentlig och jag har omfamnat den bilden till att gälla hela familjen och vårt hem.
Men nu är jag säker på att min tidigare uppfattning är förlegad. Jag, Petra, har en ganska stor, bullrig och spretig familj och vårt hem är inte prydligt och städat.
Det här har gradvis förändrats i takt med antalet barn och i och med att vi flyttade till Signes hus. Prydligheten försvann med vårt hus vars skötsel gör att det alltid finns byggprodukter ÖVERALLT. Dessutom medför våra älskade djur att vi har hö, djurspillning och havre lite här och där; under skorna, på golven ... Jag varken hinner eller vill städa på samma sätt som förr.
Barnen och deras inverkan på en familjs uppförande är självklar men eftersom Lina och Emma redan ganska länge varit så pass stora att de kan umgås på egen hand och ibland låta mej och Thomas föra ett samtal på tumanhand utan att vi ständigt bli avbrutna av diverse tankar och upp poppande teman som omedelbart behöver avhandlas så hade jag faktiskt glömt hur en baby påverkar en familjs hela liv, även den sociala biten.
Detta blev så himla uppenbart igår kväll. Vi hade vänner på besök. Det är alltså inte första gången vi har vänner hos oss sedan Ebba föddes men faktiskt var det första gången som vi umgicks med vänner som inte har småbarn och där jag på något sett fokuserat på att få sitta ner i lugn och ro och PRATA med andra vuxna människor som jag tycker om att prata med.
Det går ju inte när man har en baby! Det vet jag ju men det hade jag glömt bort! Alltså till exempel att det blir svårare att fokusera på ett samtal samtidigt som man sitter på golvet (gästerna satt på stolar) och försöker hålla en baby med tänder på gång på gott humör. Att samtalet löper mindre smidigt när jag får dricka glöggen på andra sidan rummet, försökandes hänga med i det samtal som pågår samtidigt som jag ammar - det är knepigt.
Nåja, jag älskar min bullriga familj och jag hoppas och tror att våra vänner vet att jag egentligen kan fokusera och föra ganska vettiga, sammanhängande diskussioner när förutsättningarna är bättre. Men Maria och Jenk - tusen tack för igår och förlåt!
Men nu är jag säker på att min tidigare uppfattning är förlegad. Jag, Petra, har en ganska stor, bullrig och spretig familj och vårt hem är inte prydligt och städat.
Det här har gradvis förändrats i takt med antalet barn och i och med att vi flyttade till Signes hus. Prydligheten försvann med vårt hus vars skötsel gör att det alltid finns byggprodukter ÖVERALLT. Dessutom medför våra älskade djur att vi har hö, djurspillning och havre lite här och där; under skorna, på golven ... Jag varken hinner eller vill städa på samma sätt som förr.
Barnen och deras inverkan på en familjs uppförande är självklar men eftersom Lina och Emma redan ganska länge varit så pass stora att de kan umgås på egen hand och ibland låta mej och Thomas föra ett samtal på tumanhand utan att vi ständigt bli avbrutna av diverse tankar och upp poppande teman som omedelbart behöver avhandlas så hade jag faktiskt glömt hur en baby påverkar en familjs hela liv, även den sociala biten.
Detta blev så himla uppenbart igår kväll. Vi hade vänner på besök. Det är alltså inte första gången vi har vänner hos oss sedan Ebba föddes men faktiskt var det första gången som vi umgicks med vänner som inte har småbarn och där jag på något sett fokuserat på att få sitta ner i lugn och ro och PRATA med andra vuxna människor som jag tycker om att prata med.
Det går ju inte när man har en baby! Det vet jag ju men det hade jag glömt bort! Alltså till exempel att det blir svårare att fokusera på ett samtal samtidigt som man sitter på golvet (gästerna satt på stolar) och försöker hålla en baby med tänder på gång på gott humör. Att samtalet löper mindre smidigt när jag får dricka glöggen på andra sidan rummet, försökandes hänga med i det samtal som pågår samtidigt som jag ammar - det är knepigt.
Nåja, jag älskar min bullriga familj och jag hoppas och tror att våra vänner vet att jag egentligen kan fokusera och föra ganska vettiga, sammanhängande diskussioner när förutsättningarna är bättre. Men Maria och Jenk - tusen tack för igår och förlåt!
onsdag 13 november 2013
Nötsemlor
Idag bakade jag nötsemlor. Jag kände ett akut behov av att pröva nya recept på brödfronten eftersom vi tuggat samma bröd ganska länge; Thomas favvo bröd som är ett helt vitt bröd, vanliga blandmjölssemlor, rågbröd och mina rör-ihop bröd, om och om igen. Nåja idag bakade jag nötsemlor utgående från ett recept som jag haft inlimmat i min receptsamling i flera år. De blev jätte goda, så goda att jag vill dela med mej av receptet, de lyfte vår andra dags soppa till nya höjder...
Nötsemlor (18 stycken)
2 dl rågkross
1 dl havrekli
1 dl solrosfrön
3 msk sirap
2-3 tsk salt
5 dl kokande vatten
25 gram jäst
2 dl vatten
ca 9 dl vetemjöl (jag blandade lite av de mjölsorter jag råkade ha hemma)
2 dl blandade nötter
1/2 dl olivolja
Blanda rågkross, havrekli, solrosfrön, sirap och salt med det kokande vattnet. Låt stå och dra ca 1 timme. Lös jästen i fingervarmt vatten, tillsätt en del av mjölet och blanda. Hacka nötterna och sätt ner i degen. Tillsätt oljan och resten av mjölet och låt jäsa ca 1 timme under duk.
Stjälp upp degen på ett mjölat bakbord. Klappa ut degen till en rektangel. Skär plattan i tre strimlor på längden och strimlorna i sex triangelformade stycken. Lägg trianglarna på plåtar, låt jäsa en stund och grädda i 225 grader mitt i ugnen i ca 12 minuter.
Nötsemlor (18 stycken)
2 dl rågkross
1 dl havrekli
1 dl solrosfrön
3 msk sirap
2-3 tsk salt
5 dl kokande vatten
25 gram jäst
2 dl vatten
ca 9 dl vetemjöl (jag blandade lite av de mjölsorter jag råkade ha hemma)
2 dl blandade nötter
1/2 dl olivolja
Blanda rågkross, havrekli, solrosfrön, sirap och salt med det kokande vattnet. Låt stå och dra ca 1 timme. Lös jästen i fingervarmt vatten, tillsätt en del av mjölet och blanda. Hacka nötterna och sätt ner i degen. Tillsätt oljan och resten av mjölet och låt jäsa ca 1 timme under duk.
Stjälp upp degen på ett mjölat bakbord. Klappa ut degen till en rektangel. Skär plattan i tre strimlor på längden och strimlorna i sex triangelformade stycken. Lägg trianglarna på plåtar, låt jäsa en stund och grädda i 225 grader mitt i ugnen i ca 12 minuter.
fredag 8 november 2013
Tjofsan och Tusse
Vi har två nya familjemedlemmar på Smedjebacken; Tjofsan och Tusse. Tjofsan och Tusse bor i fähuset tillsammans med fåren och hönorna. Det är två kaninpojkar av rasen rex som Lina och Emma fick av vännen Maria för några veckor sedan. Flickorna har länge tjatat på att de vill ha egna djur, sådana som inte ska ätas upp eller så. De har lovat att ta hand om kaninerna helt på egen hand. Thomas och jag ska träda till endast om någondera kaninen verkar må dåligt - får se hur länge det här kommer att hålla streck... Söta är de små liven och de har alldeles underbart mjuk och fin päls.
Namnen har flickorna valt själva. Tjofsan är döpt efter råttan i Nils Karlsson Pyssling som Emma såg någon dag innan vi fick kaninerna. Tusse har Lina döpt efter den kanin jag hade som barn. Tusse bodde i garaget med min pappa på vintrarna. Eller pappa bodde ju inte i garaget men på kvällarna han satt ofta och trummade eller grejade med högtalare och allt möjligt annat musikaktigt. Jag kan precis minnas hur bastrumman lät genom väggen när jag satt i gillestugan och tittade på TV.
Delar av vår fårskock lever sina sista dagar. Nästa vecka kommer slaktaren. Usch, jag måste erkänna att det känns jobbigt. Vi har gosat så mycket med våra lamm och det är just lammen som kommer att stryka med. Thomas har anmält sig till en fårstyckningskurs så hoppeligen klarar vi (läs Thomas) styckningen själva. Får se.
Namnen har flickorna valt själva. Tjofsan är döpt efter råttan i Nils Karlsson Pyssling som Emma såg någon dag innan vi fick kaninerna. Tusse har Lina döpt efter den kanin jag hade som barn. Tusse bodde i garaget med min pappa på vintrarna. Eller pappa bodde ju inte i garaget men på kvällarna han satt ofta och trummade eller grejade med högtalare och allt möjligt annat musikaktigt. Jag kan precis minnas hur bastrumman lät genom väggen när jag satt i gillestugan och tittade på TV.
Delar av vår fårskock lever sina sista dagar. Nästa vecka kommer slaktaren. Usch, jag måste erkänna att det känns jobbigt. Vi har gosat så mycket med våra lamm och det är just lammen som kommer att stryka med. Thomas har anmält sig till en fårstyckningskurs så hoppeligen klarar vi (läs Thomas) styckningen själva. Får se.
Billy. |
söndag 3 november 2013
Inflyttning i kvisten
Nu har vi flyttat in i kvisten! Otroligt nog. I somras trodde jag faktiskt inte att vi skulle ha en kvist klar innan snön faller. Men det har vi, jippii.
Alla möbler fanns i Signes hus när vi köpte det. Det känns fantastiskt att kunna använda husets egna möbler.
Jag älskar att släpa runt möbler och nu är möblerna placerade "på prov". Ännu saknas en ordentlig skohylla och klädhängare (Thomas ska bygga en sådan). Byggnadstekniskt saknas alla lister men de kommer på plats sinom tid. Inredningen av kvisten ledde till en större flyttrörelse i resten av huset också, så det har vi bland annat gjort i helgen. Roligt tycker jag, mindre roligt tycker andra.
Så här ser kvisten ut idag.
Alla möbler fanns i Signes hus när vi köpte det. Det känns fantastiskt att kunna använda husets egna möbler.
Jag älskar att släpa runt möbler och nu är möblerna placerade "på prov". Ännu saknas en ordentlig skohylla och klädhängare (Thomas ska bygga en sådan). Byggnadstekniskt saknas alla lister men de kommer på plats sinom tid. Inredningen av kvisten ledde till en större flyttrörelse i resten av huset också, så det har vi bland annat gjort i helgen. Roligt tycker jag, mindre roligt tycker andra.
Så här ser kvisten ut idag.
Notera skokaoset! |
torsdag 31 oktober 2013
Pumpor och spöken
Halloween i dag. Det är inte en högtid vi firar med att klä ut oss, handla en massa plastpumpor och annat som butikerna dignar av. Vi traskar inte heller runt i gårdarna och ropar "bus eller godis". Lite uppmärksammar vi ändå dagen. Vi pysslar. Barnen har förvandlat stenar från gården till pumpor och gjort spöken av överblivna tygbitar som de stoppat med bomull. I lamporna hänger mera bomull - det föreställer spindelnät. I morgon ska vi ha halloween-tema på vårt fredagsmys, äta marängspöken, dricka slemsaft osv. Det är vår variant av Halloween - pyssel och läskig mat!
tisdag 29 oktober 2013
Kvisten målad
Ett stort steg mot en färdig kvist har tagits de senaste dagarna. I fredags var pappa här och spikade de sista panelbräderna, han höll på till sena kvällen.
Jag har målat tak och väggar gröna och golvet grått. Kramen runt ytterdörren är också grå men mörkare än golvet. Vi kommer att måla golv-, tak- och fönsterlister med samma mörkare gråa nyans. Jag tror att fönsterbågarna också kommer att bli gråa - det funderar jag ännu på men det lutar åt det hållet.
Vi hittade en jätte fin lampa i gömmorna, på höskullen faktiskt. Den har funnits här i huset tidigare och fick flytta in igen.
Vilket makalöst underbart väder det varit i dag! Jag satt vid bryggan med nosen mot solen på förmiddagen medan Ebba sov i kärran, tänk att det snart är november!
Jag har målat tak och väggar gröna och golvet grått. Kramen runt ytterdörren är också grå men mörkare än golvet. Vi kommer att måla golv-, tak- och fönsterlister med samma mörkare gråa nyans. Jag tror att fönsterbågarna också kommer att bli gråa - det funderar jag ännu på men det lutar åt det hållet.
Här ser man färgerna. Listerna saknas och fönstret blir kanske grått |
Vi hittade en jätte fin lampa i gömmorna, på höskullen faktiskt. Den har funnits här i huset tidigare och fick flytta in igen.
Vilket makalöst underbart väder det varit i dag! Jag satt vid bryggan med nosen mot solen på förmiddagen medan Ebba sov i kärran, tänk att det snart är november!
fredag 25 oktober 2013
Mellanmålsröra
När mina barn kommer hem från skolan är de alltid hungriga, även om de säger att det varit god mat i skolan och att de ätit mycket. Nåja, hur det än är med den saken så vill de gärna ha mellanmål ganska snabbt.
En av mina bästaste vänner Nina är duktig på att slänga ihop olika ingredienser och så blir det jätte gott. Det gäller till exempel bröd, pajer, pizzor och mellanmål. En av hennes mellanmålsröror har blivit en hit hos oss. Röran går att variera i det oändliga och ungarna slutar inte äta innan det är slut i skålen eller jag säger att jag också vill ha.
Stommen i röran består av en burk kvarg och valfri mängd grynost eller vispad grädde. I detta häller man ner de bär tycker om, skivad banan, ananas eller annat man råkar ha hemma. Om man vill kan man söta med honung eller råsocker. Rör ihop och servera.
En av mina bästaste vänner Nina är duktig på att slänga ihop olika ingredienser och så blir det jätte gott. Det gäller till exempel bröd, pajer, pizzor och mellanmål. En av hennes mellanmålsröror har blivit en hit hos oss. Röran går att variera i det oändliga och ungarna slutar inte äta innan det är slut i skålen eller jag säger att jag också vill ha.
Stommen i röran består av en burk kvarg och valfri mängd grynost eller vispad grädde. I detta häller man ner de bär tycker om, skivad banan, ananas eller annat man råkar ha hemma. Om man vill kan man söta med honung eller råsocker. Rör ihop och servera.
torsdag 24 oktober 2013
Signe och Leos kaffekvarn
Den här dagen har varit något i hästväg, massor med program; tandläkartider, gitarrlektion, finskaprovläsning, planering av fårslakt osv. Nu har lugnet lagt sig - underbart med fredag i morgon!
onsdag 23 oktober 2013
Kvistbygget
Kvistbygget fortskrider regnvädret till trots. Pappa spikar och det blir så fint. Vi har valt gammaldags pärlspontad panel till tak och väggar. Jag hade tänkt ha tapet på väggarna men med tanke på hur skitiga vi är stora delar av livet så misstänker jag att tapeterna skulle se rätt risiga ut efter några månader. Väggarna måste gå att tvätta och badrumstapeter känns fel i stilen.
Min tanke är att måla väggarna gröna, samma gröna färg som vi målat skrubben i sovrummet. Just nu prövar jag också tanken på ett grönt tak - jag ska låta den tanken gro en stund så får vi se.
Golvet består av nya 6 tums furuplankor. Vi hade tänkt ha plankor av gran men det fanns inte att få i hela stan. Golvet ska målas i samma gråa nyans som golvet i källaren.
Meningen är att kvisten inte ska värmas upp men vi isolerar som ett vanligt rum så att det går att få det varmt ifall vi vill.
Min tanke är att måla väggarna gröna, samma gröna färg som vi målat skrubben i sovrummet. Just nu prövar jag också tanken på ett grönt tak - jag ska låta den tanken gro en stund så får vi se.
Panel på gång |
Meningen är att kvisten inte ska värmas upp men vi isolerar som ett vanligt rum så att det går att få det varmt ifall vi vill.
lördag 19 oktober 2013
Min mamma kan
Som jag tidigare skrivit har jag har en mamma som är otroligt duktig att handarbeta. Hon stickar, virkar och syr.
När jag och min syster var små sydde hon våra kläder, till och med de halare vi använde ute och så länge jag minns har hon stickat; sockor, vantar, tröjor ....
För några år sedan kände hon för att virka, hon menade att hon inte kunde virka eftersom hon inte virkat sedan hon var ung (eller mycket yngre). Hon började med att virka varsin poncho åt mej och min syster. Efter det här kunde vi konstatera att hon kan virka, inga problem där inte.
Tidigare i höst beställde Lina och Emma varsin poncho av mommo,
och för någon vecka sedan sa jag att Ebba skulle behöva en kofta. Jag hade sett en fin barnkofta på en blogg. Idag fick Ebba sin senapsgula kofta av mommo. Helt ok att få den påklädd, bara man får ta den av sig den efter några sekunder... vi har en mycket bestämd ung dam i vår familj.
Jag vill kunna handarbeta på det här sättet och jag vet att det är genom att öva som färdigheten kommer. Tyvärr är mitt tålamod så kort, jag vill kunna snabbt. Det här innebär att jag får nöja mej med att virka enkla mattor och korgar av bomullsgarn och så mormorsrutor.
Men någon lämplig dag ska jag börja öva på allt det som nu ter sig omöjligt i handarbetsväg.
Idag besökte vi de två loppisarna i Smedsby. Jag köpte en illgrön/brun svarvad ljusstake. Den ska få ett nytt lager färg och kommer säkert att bli ur tjusig. Jag har plötsligt fallit för svarvade ljusstakar. Jag har hittills varit en notorisk motståndare till svarvade saker överlag men det verkar vara en övergående känsla. Snart ångrar jag kanske att vi slängde bort en massa svarvade pinnar när vi renoverade vårt förra hem i Jungsund.
När jag och min syster var små sydde hon våra kläder, till och med de halare vi använde ute och så länge jag minns har hon stickat; sockor, vantar, tröjor ....
För några år sedan kände hon för att virka, hon menade att hon inte kunde virka eftersom hon inte virkat sedan hon var ung (eller mycket yngre). Hon började med att virka varsin poncho åt mej och min syster. Efter det här kunde vi konstatera att hon kan virka, inga problem där inte.
Tidigare i höst beställde Lina och Emma varsin poncho av mommo,
och för någon vecka sedan sa jag att Ebba skulle behöva en kofta. Jag hade sett en fin barnkofta på en blogg. Idag fick Ebba sin senapsgula kofta av mommo. Helt ok att få den påklädd, bara man får ta den av sig den efter några sekunder... vi har en mycket bestämd ung dam i vår familj.
Jag vill kunna handarbeta på det här sättet och jag vet att det är genom att öva som färdigheten kommer. Tyvärr är mitt tålamod så kort, jag vill kunna snabbt. Det här innebär att jag får nöja mej med att virka enkla mattor och korgar av bomullsgarn och så mormorsrutor.
Men någon lämplig dag ska jag börja öva på allt det som nu ter sig omöjligt i handarbetsväg.
Idag besökte vi de två loppisarna i Smedsby. Jag köpte en illgrön/brun svarvad ljusstake. Den ska få ett nytt lager färg och kommer säkert att bli ur tjusig. Jag har plötsligt fallit för svarvade ljusstakar. Jag har hittills varit en notorisk motståndare till svarvade saker överlag men det verkar vara en övergående känsla. Snart ångrar jag kanske att vi slängde bort en massa svarvade pinnar när vi renoverade vårt förra hem i Jungsund.
måndag 14 oktober 2013
Rätta dörrar
Ikväll har Signes hus återfått sina ursprungliga dörrar. Thomas har slipat. Pappa har lappat, spacklat och målat. Pappa har också byggt nya dörrkarmar. Nu för tiden är det inte så lätt att få tag i karm virke. Det är tydligen inte så vanligt att folk bygger sina egna dörrkarmar längre vilket betyder att de större trävaruhusen inte har karm virke som metervara längre. Turligt nog finns det mindre firmor som fortfarande levererar. Vårt virke hittade pappa på en firma i Kvevlax.
En rolig detalj är att Thomas hittade rätt nyckel till dörrlåset i en av Leos lådor i uthuset. Leo verkar minsann ha sparat det mesta och det är vi väldigt glada för.
Helgen som gick var lugn. Jag har genomlevt mitt livs första ryggskott. Rekommenderas inte. Det har varit väldigt synd om mej. I dag är det lite bättre men fortfarande är det ganska synd om mej... Jag ska äta kex och ost i kväll för att minska ynklighetskänslan.
En rolig detalj är att Thomas hittade rätt nyckel till dörrlåset i en av Leos lådor i uthuset. Leo verkar minsann ha sparat det mesta och det är vi väldigt glada för.
Helgen som gick var lugn. Jag har genomlevt mitt livs första ryggskott. Rekommenderas inte. Det har varit väldigt synd om mej. I dag är det lite bättre men fortfarande är det ganska synd om mej... Jag ska äta kex och ost i kväll för att minska ynklighetskänslan.
torsdag 10 oktober 2013
Ett tomt växthus
Idag tömde jag och barnen vårt växthus. De tomater som inte hunnit mogna plockade vi in och satte på ett fat i vardagsrumsfönstret. Hoppeligen mognar åtminstone en del av dem.
Nästa år kommer jag att satsa på nästan samma tomater som i år. En del körsbärstomater eftersom de är så ljuvligt goda att äta som godis och så ganska mycket vanliga runda tomater. dessutom vill vi ha paprikor och gurkor, precis som i år. Vår skörd blev inte så jätte stor eftersom vi inte hann plantera ut dem i tid - vi hade 1000 andra projekt på gång i våras. Men nästa år kommer projekten att vara färre, det är åtminstone planen.
Pumpan bredvid tomaterna och paprikorna är en nakenfröpumpa som jag fick av en vän i går. Jag ska ta tillvara fröna och köttet men först måste jag lära mej hur de ska tas hand om. Skoj med nya grönsaker.
Nästa år kommer jag att satsa på nästan samma tomater som i år. En del körsbärstomater eftersom de är så ljuvligt goda att äta som godis och så ganska mycket vanliga runda tomater. dessutom vill vi ha paprikor och gurkor, precis som i år. Vår skörd blev inte så jätte stor eftersom vi inte hann plantera ut dem i tid - vi hade 1000 andra projekt på gång i våras. Men nästa år kommer projekten att vara färre, det är åtminstone planen.
Pumpan bredvid tomaterna och paprikorna är en nakenfröpumpa som jag fick av en vän i går. Jag ska ta tillvara fröna och köttet men först måste jag lära mej hur de ska tas hand om. Skoj med nya grönsaker.
Kodials grönsaker
Norra Korsholm (Singsby) har fått en ekologisk affär; Kodials grönsaker.
Kodials öppnade för ett par veckor sedan och vi har redan hunnit besöka dem tre gånger. Utbudet består av massor med grönsaker och rotsaker, frukter, nötter, bröd, kryddor, mjöl, bönor och godsaker. Dessutom finns det ekologiska rengöringsprodukter, både för hemmet och för kroppen. På kommande också kött och mjölkprodukter.
Betjäningen är personlig och man har möjlighet att sitta ner och dricka en kopp kaffe eller ett glas saft om man vill.
Vi kommer definitivt att försöka styra våra inköp av det gröna vi behöver dit.
Det här låter som ett sponsrat inlägg men det är det inte - vi tycker bara att det är så roligt att en sådan här satsning görs i våra hemsopor!
Kodials öppnade för ett par veckor sedan och vi har redan hunnit besöka dem tre gånger. Utbudet består av massor med grönsaker och rotsaker, frukter, nötter, bröd, kryddor, mjöl, bönor och godsaker. Dessutom finns det ekologiska rengöringsprodukter, både för hemmet och för kroppen. På kommande också kött och mjölkprodukter.
Betjäningen är personlig och man har möjlighet att sitta ner och dricka en kopp kaffe eller ett glas saft om man vill.
Vi kommer definitivt att försöka styra våra inköp av det gröna vi behöver dit.
Det här låter som ett sponsrat inlägg men det är det inte - vi tycker bara att det är så roligt att en sådan här satsning görs i våra hemsopor!
En rova - flickornas favorit rotsak |
En påse eko chips ramlade ner i vagnen -med de är så hälsosamma .... |
torsdag 3 oktober 2013
Mat och jobb
Dagarna surrar fram i rasande fart känns det som. Mörkret kommer för tidigt och tiden räcker inte till för alla projekt som ännu är på hälft. Planer på vad som ska färdigställas får revideras, ibland är det skönt att bara vara tillsammans också och inte göra någonting alls.
Kvistbygget framskrider. Vi kommer att ha det tätt innan vintern. Jag har rödmyllat några bräder idag medan Ebba sov sin eftermiddagslur och före fåren rymde pga att jag glömt stänga en dörr... Som tur är var Emmas bästis på besök så jag fick extra hjälp med att mota in skocken. Det är knepigt att jaga får med en baby på höften - tur att jag ärvt min farmors höfter så att Ebba har något stadigt att sitta på!
Så här ser bygget ut idag.
Sedan vill jag ännu berätta om en jätte god soppa jag gjorde idag, palsternackasoppa. Vi har fått galet mycket palsternacka. Vi har så det räcker till vinterns soppor och ugnsrätter - and then some.
Den här soppan fungerar som förrättssoppa alternativt som middag med ett gott bröd till.
Palsternackasoppa för 4 personer
300 gram palsternacka
200 gram potatis
1 lök
1 paprika
8 dl vatten
2 msk rypsolja
lite grönsaksbuljong (jag använde torkad libbsticka istället)
3dl blandning av mjölk och matlagningsgrädde
svartpeppar
lite salt
1 dl smältost
persilja
Fräs grönsakerna i oljan. Spara halva paprikan. Häll på vattnet och buljongen och låt koka 15 minuter. Stavmixa. Tillsätt mjölk- och gräddblandningen, ost, svartpeppar, salt, persiljan och paprikan. Rör om tills osten smält.
Kvistbygget framskrider. Vi kommer att ha det tätt innan vintern. Jag har rödmyllat några bräder idag medan Ebba sov sin eftermiddagslur och före fåren rymde pga att jag glömt stänga en dörr... Som tur är var Emmas bästis på besök så jag fick extra hjälp med att mota in skocken. Det är knepigt att jaga får med en baby på höften - tur att jag ärvt min farmors höfter så att Ebba har något stadigt att sitta på!
Så här ser bygget ut idag.
Sedan vill jag ännu berätta om en jätte god soppa jag gjorde idag, palsternackasoppa. Vi har fått galet mycket palsternacka. Vi har så det räcker till vinterns soppor och ugnsrätter - and then some.
Den här soppan fungerar som förrättssoppa alternativt som middag med ett gott bröd till.
Palsternackasoppa för 4 personer
300 gram palsternacka
200 gram potatis
1 lök
1 paprika
8 dl vatten
2 msk rypsolja
lite grönsaksbuljong (jag använde torkad libbsticka istället)
3dl blandning av mjölk och matlagningsgrädde
svartpeppar
lite salt
1 dl smältost
persilja
Fräs grönsakerna i oljan. Spara halva paprikan. Häll på vattnet och buljongen och låt koka 15 minuter. Stavmixa. Tillsätt mjölk- och gräddblandningen, ost, svartpeppar, salt, persiljan och paprikan. Rör om tills osten smält.
tisdag 24 september 2013
Äppel päppel och äppelpaj
Här är vårt vintergodis. Torkade äpplen på rad. För att höja godisfaktorn kommer jag att doppa en del av dem i choklad när de torkat klart. Gott så det förslår.
Förra helgen hade vi vänner på besök. Till efterrätt bjöd jag på en äppelpaj som är galet god. Receptet har min mamma hittat på nätet. Vi har modifierat det en del. Pröva det!
Äppelpaj
6-8 äpplen skalas och skivas och sätts i en pajform
Blanda ihop 225 gram smält smör, 4,5 dl havregryn, 3 dl socker, 0,75 dl sirap, 2 1/4 dl vetemjöl, 0,75 tsk bakpulver och 3 msk mjölk. Bred ut blandningen på äpplena. Grädda i 175 grader i ca 30 minuter och servera med vaniljsås eller vaniljvisp eller glass...
Förra helgen hade vi vänner på besök. Till efterrätt bjöd jag på en äppelpaj som är galet god. Receptet har min mamma hittat på nätet. Vi har modifierat det en del. Pröva det!
Äppelpaj
6-8 äpplen skalas och skivas och sätts i en pajform
Blanda ihop 225 gram smält smör, 4,5 dl havregryn, 3 dl socker, 0,75 dl sirap, 2 1/4 dl vetemjöl, 0,75 tsk bakpulver och 3 msk mjölk. Bred ut blandningen på äpplena. Grädda i 175 grader i ca 30 minuter och servera med vaniljsås eller vaniljvisp eller glass...
måndag 23 september 2013
Kvisten
Kvistbygget framskrider. Nu har vi takstolarna på plats. Det nästa som ska hända är att de ställen vi ska ha fönster på ska markeras. Det kommer två fönster på framsidan av kvisten, ett på var sida om dörren, och två fönster per sida, mycket fönster alltså. Pappa kommer att bygga alla fönster åt oss.
När vi köpte Signes hus fick vi överta några tavlor med bilder och målningar av huset. På vår favoritbild som idag hänger i sovrummet finns huset avbildat med en jätte fin dörr. När vi köpte huset fanns en modernare men dock till sin stil passande dörr insatt. För en tid sedan hittade vi till vår stora lycka den dörr som finns på tavlan. I helgen har Thomas slipat och putsat bort alla de lager färg som fanns på dörren så nu kan den få samma gröna färg som den andra ytterdörren. Det är så härligt med människor som sparar sådana här saker!
När vi köpte Signes hus fick vi överta några tavlor med bilder och målningar av huset. På vår favoritbild som idag hänger i sovrummet finns huset avbildat med en jätte fin dörr. När vi köpte huset fanns en modernare men dock till sin stil passande dörr insatt. För en tid sedan hittade vi till vår stora lycka den dörr som finns på tavlan. I helgen har Thomas slipat och putsat bort alla de lager färg som fanns på dörren så nu kan den få samma gröna färg som den andra ytterdörren. Det är så härligt med människor som sparar sådana här saker!
söndag 22 september 2013
Hänt i veckan
Det är högt i tak utomhus. Luften är fantastisk - härliga, härliga höst!
I veckan plockade jag och en vän nypon på en av våra många gemensamma promenader. Vi gjorde varsitt nyponhjärta genom att trä upp nypon på en ståltråd. Lina tillverkade vårt hjärta. Hur enkelt som helst.
I somras köpte vi en gammal, lite skruttig brödlåda för 2,-. Nu har vi slipat och målat och så här fin blev den. Jag försöker få in mera rött i köket och då passar denna perfekt. Och mycket bröd ryms det också in i lådan.
I fredags firade vi pappa som fyllde halv jämnt. Lina bakade en tårta och dekorerade den med moffa som sitter och fiskar. Hon bakade tårtan enligt ett recept som vi hittade på duktiga Carinas blogg. Tårtan fylldes med hjortronsylt och chokladmousse och mousse använde hon också istället för grädde på kakan. Gott.
Emma dekorerade och målade ett kort.
Och så leker vi!
Härliga, härliga tider vi lever i!
I veckan plockade jag och en vän nypon på en av våra många gemensamma promenader. Vi gjorde varsitt nyponhjärta genom att trä upp nypon på en ståltråd. Lina tillverkade vårt hjärta. Hur enkelt som helst.
I somras köpte vi en gammal, lite skruttig brödlåda för 2,-. Nu har vi slipat och målat och så här fin blev den. Jag försöker få in mera rött i köket och då passar denna perfekt. Och mycket bröd ryms det också in i lådan.
Emma dekorerade och målade ett kort.
Och så leker vi!
Härliga, härliga tider vi lever i!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)