Vår långsiktiga plan är att rama in vår gård med två grindar, staket på vissa sträckor, en lada (som ännu är nästan uppsatt) och lite mera syrener. I vår ännu mera långsiktiga plan finns också ett orangeri för kulna och/eller regniga dagar och kvällar.
Grinden som vi bytt till oss har rejäla stolpar och grindbladen (heter det månne så?) är av järn. När Thomas skulle gräva ner stolparna gick det finfint med stolpe ett men när stolpe två skulle ner sade det klang. Minsann, där låg en bit av det finska urberget och gosade sig en bit ner. Det som skulle gå på ett litet kick tog en hel lång, tung arbetsdag i anspråk. Thomas grävde och grävde, lyckades få traktorkättingar runt bitar av stenbjässen, drog med traktorn så att stenen gick i lite mindre bitar. Han upprepade det här flera gånger, kämpade med järnspett och lyckades till sist få bort hela stenen. Nu pryds uppfarten till vår trädgård av en finfin grind.
Den sönderdragna stenen |