Vi har påbörjat byggandet av det staket som ska hägna in mitt odlingsområde och som jag funderade om vi skulle hinna med i år. Detta alltså på grund av våra tre bruna, pickande, livsnjutare till hönor. Vi har tre frigående hönor och 14 icke frigående hönor. De tre som går fritt hör till ursprungsbesättningen som flyttade in på gården 3 månader före vi kunde göra detsamma. De var då fem men två har dött; den ena tog en falk och den andra dog i vintras, hux flux trillade hon av pinn, nästan bokstavligt faktiskt.
Nå dessa tre damer är, som jag tidigare skrivit, helt hopplösa vad gäller att förse sig ur mina odlingslådor också efter att plantorna kommit upp. Nu bygger vi alltså ett staket som ska gå runt hela den del av trädgården som odlingslådor, blåbärsbuskar, jordgubbsland och landet för den tidigaste potatisraden finns på. Det kommer säkert att se lite halvskumt ut men med allt det andra som ser mer eller mindre icke traditionellt ut så kommer staketet säkert att passa in alldeles bra.
Vi bygger staketet av slanor som Leo i tiderna gjort. De är längre än traditionella störar. Som pålar använder vi likaledes pinnar som Leo gjort och omsorgsfullt staplat upp i vedladan.
Längst bort syns en nästan uppsatt lada, den kan komma att vara nästa uppsatt ganska länge då det saknas två stockar.
lördag 31 maj 2014
fredag 23 maj 2014
A B C bilder
När jag var liten hade jag alfabetet på väggarna i mitt rum. Varje bokstav beskrevs med en bild på en A4. Bilderna har legat i en låda och väntat på att bli hittade och det blev de tidigare i veckan. De är otroligt fina. Jag satte upp några färggranna bokstäver på den ena väggen i hallen. Ebba är noga med att säga vad som finns på varje bild varje gång vi klär på henne.
Nu har jag sått i odlingslådorna - det som rymdes. Jag fick utrymmesproblem och behöver akut mera odlingsplats. Några frösorter rymdes inte i mina lådor - mera utrymme på kommande.
I höst ska jag också sätta vitlök och de har jag planerat att ska få en egen liten låda så utrymmesproblematiken har varit på gång ändå så några odlingslådor hit eller dit ... Det som odlingssäsongen för med sig är ett staketbygge runt den del av gården som vi upplåtit åt odlingarna. Våra hönor slutar inte att gå i lådorna fast grödorna kommit upp - vi försökte ifjol och det gick inte bra. Förra sommaren hade vi en väldigt tillfällig lösning med trastnät - fult och svajjigt - i år är tanken att vi ska bygga ett staket av störar, får se om vi hinner eller om trastnätet kommer upp ännu detta år.
Nu har jag sått i odlingslådorna - det som rymdes. Jag fick utrymmesproblem och behöver akut mera odlingsplats. Några frösorter rymdes inte i mina lådor - mera utrymme på kommande.
I höst ska jag också sätta vitlök och de har jag planerat att ska få en egen liten låda så utrymmesproblematiken har varit på gång ändå så några odlingslådor hit eller dit ... Det som odlingssäsongen för med sig är ett staketbygge runt den del av gården som vi upplåtit åt odlingarna. Våra hönor slutar inte att gå i lådorna fast grödorna kommit upp - vi försökte ifjol och det gick inte bra. Förra sommaren hade vi en väldigt tillfällig lösning med trastnät - fult och svajjigt - i år är tanken att vi ska bygga ett staket av störar, får se om vi hinner eller om trastnätet kommer upp ännu detta år.
torsdag 15 maj 2014
Stenar på fel ställe
Vissa saker är mindre roliga än andra - så är det bara. Vi har ett sådant projekt på gång just nu. Det är Thomas blivande verkstad som jag skrev om för en tid sedan, det ställe som vi städade ur.
På det framtagna golvet ligger natursten i olika storlekar och alla dessa stenar måste bort eftersom Thomas ska gjuta ett golv. Så vi har påbörjat arbetet med att kasta stenar i traktorskopan; dong, dong, dong för varje sten vi kastar. Donget är det enda beviset på att vi gör någonting för det syns minsann inte. När man håller på med den här typen av långsamma och faktiskt rent ut sagt tråkiga projekt gäller det att fokusera på slutmålet. För Thomas är målet en varm verkstad där han kan göra vad han nu gör, bygga och skruva grejer och för mej en verkstad där jag kan slipa och måla och dona med mina mindre projekt. Det blir nog vad det lider...
På det framtagna golvet ligger natursten i olika storlekar och alla dessa stenar måste bort eftersom Thomas ska gjuta ett golv. Så vi har påbörjat arbetet med att kasta stenar i traktorskopan; dong, dong, dong för varje sten vi kastar. Donget är det enda beviset på att vi gör någonting för det syns minsann inte. När man håller på med den här typen av långsamma och faktiskt rent ut sagt tråkiga projekt gäller det att fokusera på slutmålet. För Thomas är målet en varm verkstad där han kan göra vad han nu gör, bygga och skruva grejer och för mej en verkstad där jag kan slipa och måla och dona med mina mindre projekt. Det blir nog vad det lider...
tisdag 13 maj 2014
Varmbänk och annorlunda chips
För en vecka sedan fick jag äntligen igång min varmbänk. Jag hade väntat på att Thomas skulle ha tid att fixa väggar till en varmbänk ovan jord. På valborg fick jag tipset att gräva neråt istället för att bygga uppåt - det hade jag bara inte tänkt på. Det stora plusset med detta var att jag inte behövde hjälp med att bygga utan kunde fixa det själv. Jag grävde en grop på cirka 1 gånger 1,5 meter, ca 30 cm djup, satte i lite grovt material (ris och dylikt), fyllde på med obrunnen hästdynga och avslutade med lite jord. Storleken bestämdes utgående från två överlopps fönster vi hade. Nu har fröna legat och grott till sig i en vecka och det spirar fint. Jag petade ner plocksallad, spenat och squash.
I lördags tog jag mitt gröna matlagnings intresse till nya höjder. Jag gjorde grönkålschips.
Skumt kan man tycka men de blev goda, det tyckte 4 av 5 och Ebba smakade inte. Jag mojsade in olivolja salt och lite kryddor på ganska mycket grönkålsblad och satte in dem i ugnen, 50 grader med ugnsluckan på glänt. De låg och torkade i ett antal timmar, kanske 5. Jag gjorde chipsen med ena handen och med tankarna på allt annat jag höll på med så jag glömde kika på klockan när jag satte in dem i ugnen men de var klara klockan 20 för då påbörjade vi lördagsmyset, det minns jag. De är helt krispiga och Thomas kommentar var "de smakar ju chips", och det gjorde de faktiskt.
Eftersom tillagningstiden är så lång är grönkålschips ingenting vi kommer att sätta in som standard på helgerna men jag kommer absolut att göra dem igen.
I lördags tog jag mitt gröna matlagnings intresse till nya höjder. Jag gjorde grönkålschips.
Skumt kan man tycka men de blev goda, det tyckte 4 av 5 och Ebba smakade inte. Jag mojsade in olivolja salt och lite kryddor på ganska mycket grönkålsblad och satte in dem i ugnen, 50 grader med ugnsluckan på glänt. De låg och torkade i ett antal timmar, kanske 5. Jag gjorde chipsen med ena handen och med tankarna på allt annat jag höll på med så jag glömde kika på klockan när jag satte in dem i ugnen men de var klara klockan 20 för då påbörjade vi lördagsmyset, det minns jag. De är helt krispiga och Thomas kommentar var "de smakar ju chips", och det gjorde de faktiskt.
Eftersom tillagningstiden är så lång är grönkålschips ingenting vi kommer att sätta in som standard på helgerna men jag kommer absolut att göra dem igen.
Mystiskt suddig bild av chipsen |
onsdag 7 maj 2014
Rensa och röja
Vi har ett jätte projekt på gång. Inte så där att vi arbetar med det varje dag men lite hela tiden. Ibland får vi ett ryck och sätter ner några timmar på det och vissa veckor och månader (i vintras) ignorerar vi projektet helt och hållet eftersom det inte nappar så att säga. Det är vårt uthus. Under renoveringen av Signes hus och tömningen av vårt hus och uthus och garage i Jungsund mer eller mindre slängde vi in en massa grejer i vårt enorma uthus. Våra egna saker tillsammans med en stor del av de saker vi valde att spara när vi köpte Signes hus har tagit över de flesta lediga ytor i uthuset, något som lett till att det är svårt att röra sig, att arbeta och att hitta den lilla grej man för tillfället behöver. Thomas har långtgående planer på hur uthuset ska se ut när det är klart med varm verkstadsdel, hyfsat stora utrymmen för plankor, bräder osv.
För någon dag sedan fick vi ett ryck och städade hejvilt i det som ska bli den varma verkstaden. Vi sorterade spikar och skruvar, plockade elgrejer, stuvade undan gamla potatislådor, funderade på utnyttjningsgraden för flera gamla tunnor och såar osv. Nu ser man hela golvet och Thomas kan börja isolera väggarna och så småningom gjuta ett golv. Steg för steg....
Nu är golvet alltså fritt från saker, otroligt nog!
För någon dag sedan fick vi ett ryck och städade hejvilt i det som ska bli den varma verkstaden. Vi sorterade spikar och skruvar, plockade elgrejer, stuvade undan gamla potatislådor, funderade på utnyttjningsgraden för flera gamla tunnor och såar osv. Nu ser man hela golvet och Thomas kan börja isolera väggarna och så småningom gjuta ett golv. Steg för steg....
Nu är golvet alltså fritt från saker, otroligt nog!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)