Varmbänk och annorlunda chips

För en vecka sedan fick jag äntligen igång min varmbänk. Jag hade väntat på att Thomas skulle ha tid att fixa väggar till en varmbänk ovan jord. På valborg fick jag tipset att gräva neråt istället för att bygga uppåt - det hade jag bara inte tänkt på. Det stora plusset med detta var att jag inte behövde hjälp med att bygga utan kunde fixa det själv. Jag grävde en grop på cirka 1 gånger 1,5 meter, ca 30 cm djup, satte i lite grovt material (ris och dylikt), fyllde på med obrunnen hästdynga och avslutade med lite jord. Storleken bestämdes utgående från två överlopps fönster vi hade. Nu har fröna legat och grott till sig i en vecka och det spirar fint. Jag petade ner plocksallad, spenat och squash.

I lördags tog jag mitt gröna matlagnings intresse till nya höjder. Jag gjorde grönkålschips.
Skumt kan man tycka men de blev goda, det tyckte 4 av 5 och Ebba smakade inte. Jag mojsade in olivolja salt och lite kryddor på ganska mycket grönkålsblad och satte in dem i ugnen, 50 grader med ugnsluckan på glänt. De låg och torkade i ett antal timmar, kanske 5. Jag gjorde chipsen med ena handen och med tankarna på allt annat jag höll på med så jag glömde kika på klockan när jag satte in dem i ugnen men de var klara klockan 20 för då påbörjade vi lördagsmyset, det minns jag. De är helt krispiga och Thomas kommentar var "de smakar ju chips", och det gjorde de faktiskt.
Eftersom tillagningstiden är så lång är grönkålschips ingenting vi kommer att sätta in som standard på helgerna men jag kommer absolut att göra dem igen.

Mystiskt suddig bild av chipsen