Här är vårt vintergodis. Torkade äpplen på rad. För att höja godisfaktorn kommer jag att doppa en del av dem i choklad när de torkat klart. Gott så det förslår.
Förra helgen hade vi vänner på besök. Till efterrätt bjöd jag på en äppelpaj som är galet god. Receptet har min mamma hittat på nätet. Vi har modifierat det en del. Pröva det!
Äppelpaj
6-8 äpplen skalas och skivas och sätts i en pajform
Blanda ihop 225 gram smält smör, 4,5 dl havregryn, 3 dl socker, 0,75 dl sirap, 2 1/4 dl vetemjöl, 0,75 tsk bakpulver och 3 msk mjölk. Bred ut blandningen på äpplena. Grädda i 175 grader i ca 30 minuter och servera med vaniljsås eller vaniljvisp eller glass...
tisdag 24 september 2013
måndag 23 september 2013
Kvisten
Kvistbygget framskrider. Nu har vi takstolarna på plats. Det nästa som ska hända är att de ställen vi ska ha fönster på ska markeras. Det kommer två fönster på framsidan av kvisten, ett på var sida om dörren, och två fönster per sida, mycket fönster alltså. Pappa kommer att bygga alla fönster åt oss.
När vi köpte Signes hus fick vi överta några tavlor med bilder och målningar av huset. På vår favoritbild som idag hänger i sovrummet finns huset avbildat med en jätte fin dörr. När vi köpte huset fanns en modernare men dock till sin stil passande dörr insatt. För en tid sedan hittade vi till vår stora lycka den dörr som finns på tavlan. I helgen har Thomas slipat och putsat bort alla de lager färg som fanns på dörren så nu kan den få samma gröna färg som den andra ytterdörren. Det är så härligt med människor som sparar sådana här saker!
När vi köpte Signes hus fick vi överta några tavlor med bilder och målningar av huset. På vår favoritbild som idag hänger i sovrummet finns huset avbildat med en jätte fin dörr. När vi köpte huset fanns en modernare men dock till sin stil passande dörr insatt. För en tid sedan hittade vi till vår stora lycka den dörr som finns på tavlan. I helgen har Thomas slipat och putsat bort alla de lager färg som fanns på dörren så nu kan den få samma gröna färg som den andra ytterdörren. Det är så härligt med människor som sparar sådana här saker!
söndag 22 september 2013
Hänt i veckan
Det är högt i tak utomhus. Luften är fantastisk - härliga, härliga höst!
I veckan plockade jag och en vän nypon på en av våra många gemensamma promenader. Vi gjorde varsitt nyponhjärta genom att trä upp nypon på en ståltråd. Lina tillverkade vårt hjärta. Hur enkelt som helst.
I somras köpte vi en gammal, lite skruttig brödlåda för 2,-. Nu har vi slipat och målat och så här fin blev den. Jag försöker få in mera rött i köket och då passar denna perfekt. Och mycket bröd ryms det också in i lådan.
I fredags firade vi pappa som fyllde halv jämnt. Lina bakade en tårta och dekorerade den med moffa som sitter och fiskar. Hon bakade tårtan enligt ett recept som vi hittade på duktiga Carinas blogg. Tårtan fylldes med hjortronsylt och chokladmousse och mousse använde hon också istället för grädde på kakan. Gott.
Emma dekorerade och målade ett kort.
Och så leker vi!
Härliga, härliga tider vi lever i!
I veckan plockade jag och en vän nypon på en av våra många gemensamma promenader. Vi gjorde varsitt nyponhjärta genom att trä upp nypon på en ståltråd. Lina tillverkade vårt hjärta. Hur enkelt som helst.
I somras köpte vi en gammal, lite skruttig brödlåda för 2,-. Nu har vi slipat och målat och så här fin blev den. Jag försöker få in mera rött i köket och då passar denna perfekt. Och mycket bröd ryms det också in i lådan.
Emma dekorerade och målade ett kort.
Och så leker vi!
Härliga, härliga tider vi lever i!
Nytt liv i hönshuset
Nu har vi utökat djurbesättningen. I torsdags flyttade 12 unghöns, en tupp och en lite äldre hönsmamma in till oss. Om ungefär en månad börjar unghönsen värpa ägg. Tuppen heter Harry efter Harry Styles i gruppen One Direction.
Våra gamla höns har vi fortfarande kvar men deras framtida öde är lite ovisst. Två av dem har inte slutat picka i sig sina ägg. De ger sig inte på de andras ägg men det egna äter de upp genast.
De nyanlända kommer att värpa bruna, vita och gröna ägg. I går fick vi ett grönt ägg som hönsmamman värpte. Jag visste inte ens att höns kunde värpa gröna ägg men enligt det gulliga paret vi köpte hönsen av är deras höns korsade just så att de ska värpa den här färgen på äggen.
Våra gamla höns har vi fortfarande kvar men deras framtida öde är lite ovisst. Två av dem har inte slutat picka i sig sina ägg. De ger sig inte på de andras ägg men det egna äter de upp genast.
Harry med damer |
De nyanlända kommer att värpa bruna, vita och gröna ägg. I går fick vi ett grönt ägg som hönsmamman värpte. Jag visste inte ens att höns kunde värpa gröna ägg men enligt det gulliga paret vi köpte hönsen av är deras höns korsade just så att de ska värpa den här färgen på äggen.
söndag 15 september 2013
Äppelmos och hårvård
Vi har inga egna äpplen, inte ett endaste äppelträd fanns på gården när vi flyttade in. Vi har planterat ett antal träd men det tar väl ännu några år innan de dignar av frukt.
I äppelbristens tider är det tur att syster har extra äpplen på sina träd och dessutom har jag och en grannfru idkat utbyte. Jag har fått äpplen och hon har plockat röda vinbär från våra buskar.
Jag gjorde äppelmos igår på enklast möjliga sätt.
Äppelmos
Dela äpplena i fyra bitar och lägg dem i en kastrull med lite vatten
Koka i 15-20 minuter
Pressa äpplena i handvevad mos maskin (som säkert heter någonting annat på riktigt)
Tillsätt socker och kanel enligt smak och tycke
Lägg upp på burkar och frys in
Lördagskvällen gick i hårets tecken. Thomas färgade mitt hår och jag klippte hans, det är kärlek det och roligt hade vi. Thomas har färgat mitt hår ganska många gånger och hittills har vi tyckt att färgen som vi blandar blivit för klumpig. Vi använder växtfärg. Igår gjorde vi blandningen rejält mindre klumpig och det var mycket bättre att lägga ut i håret, med en målarpensel faktiskt. Färgen ska vara i håret 1-2 timmar. Efter ca 10 minuter märkte vi effekterna av den lösare blandningen. Det rann färgränder nerför pannan och halsen på mej. Det är irriterande att ha färg rinnande i ansiktet samtidigt som man försöker klippa någons hår. Barnen torkade mej mellan varven. Efter en timme gav jag upp och duschade bort smörjan och resultatet blev helt ok. Thomas frisyr blev på hälft igår så den fortsätter jag med idag. Så skoj kan man ha en lördagskväll.
I äppelbristens tider är det tur att syster har extra äpplen på sina träd och dessutom har jag och en grannfru idkat utbyte. Jag har fått äpplen och hon har plockat röda vinbär från våra buskar.
Jag gjorde äppelmos igår på enklast möjliga sätt.
Äppelmos
Dela äpplena i fyra bitar och lägg dem i en kastrull med lite vatten
Koka i 15-20 minuter
Pressa äpplena i handvevad mos maskin (som säkert heter någonting annat på riktigt)
Tillsätt socker och kanel enligt smak och tycke
Lägg upp på burkar och frys in
Perfekt mojäng för att mosa och puréa frukt och bär |
Lördagskvällen gick i hårets tecken. Thomas färgade mitt hår och jag klippte hans, det är kärlek det och roligt hade vi. Thomas har färgat mitt hår ganska många gånger och hittills har vi tyckt att färgen som vi blandar blivit för klumpig. Vi använder växtfärg. Igår gjorde vi blandningen rejält mindre klumpig och det var mycket bättre att lägga ut i håret, med en målarpensel faktiskt. Färgen ska vara i håret 1-2 timmar. Efter ca 10 minuter märkte vi effekterna av den lösare blandningen. Det rann färgränder nerför pannan och halsen på mej. Det är irriterande att ha färg rinnande i ansiktet samtidigt som man försöker klippa någons hår. Barnen torkade mej mellan varven. Efter en timme gav jag upp och duschade bort smörjan och resultatet blev helt ok. Thomas frisyr blev på hälft igår så den fortsätter jag med idag. Så skoj kan man ha en lördagskväll.
fredag 13 september 2013
Kvistbygge på gång
Vi har inlett byggandet av vår kvist. Thomas har grävt, släpat stenar och fixat markarbete och pappa har påbörjat byggandet av själva kvisten.
Eftersom Signes hus står uppe på en backe lutar marken ganska kraftigt framför huset. För att kvisten inte ska luta framåt kommer framsidan av kvisten att vila på ganska höga plintar. Igår byggde pappa ramen (det här är inte fackspråk, jag vet!) och så spikade han fast det regelverk som golvet ska vila mot.
För att komma åt att bygga kvisten måste vi naturligtvis ta bort trappan framför huset. Eftersom många av de som går ut och in hos oss har korta ben (barn, hundar, korta vuxna personer, utan att nämna någon mamma vid namn) så fixade pappa en provisorisk trappa åt oss enligt principen man tar vad man hittar i uthuset. I det här fallet blev det en stockbit, en gammal potatislåda och ett trappsteg som blev över när vi installerade källartrappan. Perfekt resultat.
Eftersom Signes hus står uppe på en backe lutar marken ganska kraftigt framför huset. För att kvisten inte ska luta framåt kommer framsidan av kvisten att vila på ganska höga plintar. Igår byggde pappa ramen (det här är inte fackspråk, jag vet!) och så spikade han fast det regelverk som golvet ska vila mot.
För att komma åt att bygga kvisten måste vi naturligtvis ta bort trappan framför huset. Eftersom många av de som går ut och in hos oss har korta ben (barn, hundar, korta vuxna personer, utan att nämna någon mamma vid namn) så fixade pappa en provisorisk trappa åt oss enligt principen man tar vad man hittar i uthuset. I det här fallet blev det en stockbit, en gammal potatislåda och ett trappsteg som blev över när vi installerade källartrappan. Perfekt resultat.
onsdag 11 september 2013
Behöver någon persilja?
Vi har alldeles underbart mycket persilja i år. Jag har fryst in det vi behöver, med råge, gett åt familjen och andra som velat ha.
Vi har fortfarande mycket persilja kvar i landet så om någon som läser detta behöver - hör av dej, det är bara att komma och hämta.
Vi har fortfarande mycket persilja kvar i landet så om någon som läser detta behöver - hör av dej, det är bara att komma och hämta.
tisdag 10 september 2013
Mycket Ebba-säkrat utrymme för ved
Vi förbereder oss för vintern genom att se till att vi har tillräckligt stort utrymme för vedklabbarna framför kakelugnarna. I vardagsrummet har vi skapat utrymme genom att släpa in en kista som vi hade som vardagsrumsbord i vårt första gemensamma hem men som fått fungera som förvaring för gamla skor de senaste åren.
Kistan har fått ny färg - grön - och blivit lite ompysslad och nu står den bredvid kakelugnen och väntar på vintern. Kistan är också perfekt ur en annan aspekt än storleken, den har ett lock och det behövs eftersom familjens yngsta är otroligt rörlig, nyfiken och aktiv och på ved finns det mycket skojigt att pilla på. Jag har en annan återanvändningslösning på gång till sovrummet.
I serien Ebba-säkra har pappa byggt en grind till källartrappan. Trappan är brant så grinden är bra att ha på plats även efter att Ebba vuxit upp. Man får faktiskt akta sina steg men så blir det när det är knappt med utrymme.
Kistan har fått ny färg - grön - och blivit lite ompysslad och nu står den bredvid kakelugnen och väntar på vintern. Kistan är också perfekt ur en annan aspekt än storleken, den har ett lock och det behövs eftersom familjens yngsta är otroligt rörlig, nyfiken och aktiv och på ved finns det mycket skojigt att pilla på. Jag har en annan återanvändningslösning på gång till sovrummet.
I serien Ebba-säkra har pappa byggt en grind till källartrappan. Trappan är brant så grinden är bra att ha på plats även efter att Ebba vuxit upp. Man får faktiskt akta sina steg men så blir det när det är knappt med utrymme.
måndag 9 september 2013
Höns öde
Hönan Maja finns inte mera. I torsdags blev hon tagen av en hök. När barnen och jag kom hem på kvällskvisten såg Lina en stor fågel som satt vid syrenerna men som flög upp när hon närmade sig. Den var stor och randig. Senare när jag gick ut för att stänga dörren till hönsburen såg jag också den randiga fågeln som satt vid syrenerna men som flög iväg när jag närmade mej. Jag såg inte att det var en hök men nog att det var en stor rovfågel. Ute vid hönorna märkte jag att att en höna saknades.
Lina och jag hittade Maja bredvid pumphuset, offer för höken. Kvällen avslutades med begravning bakom växthuset.
Hök-attacken förde dessutom med sig att två av de överlevande hönsdamerna pickat sönder sina ägg, varje dag sedan i torsdags! Vad göra?
Lina och jag hittade Maja bredvid pumphuset, offer för höken. Kvällen avslutades med begravning bakom växthuset.
Hök-attacken förde dessutom med sig att två av de överlevande hönsdamerna pickat sönder sina ägg, varje dag sedan i torsdags! Vad göra?
torsdag 5 september 2013
En härlig bok
Jag fick Katarina Gäddnäs bok "Hem till gården" i 40-års gåva av min svägerska och jag har läst boken från pärm till pärm, den första boken jag läst sedan Ebba föddes.
Boken är jätte fin! Det är Gäddnäs berättelse om familjens renovering av släktens gård på Åland. Samtidigt är det en hyllning till gamla hus i allmänhet, det är vackra bilder från 10 åländska hem, det finns inslag av så kallade expertråd - saker man kan tänka på när man renoverar hus och det är vackra bilder.
Författarinnan skriver att ruckelrealism och halvmoge varit hennes motto och det tycker jag är så bra sagt. Det passar in på mitt och Thomas sätt att leva med Signes hus och vår renovering. Det handlar om att vara tvungen att omprioritera på grund av pengar och tid, att älska bucklorna i gamla fönsterglas och att ha en vilja att lyssna in huset och utifrån det försöka skapa ett hem som består av både kvarhållande av husets själ samtidigt som man vill sätta sin egen prägel på huset och få in det moderna livets behov i form av kök, badrum, värme osv.
Boken beskriver kapitelvis husets olika rum och Gäddnäs berättar om sina minnen från respektive rum i hennes släktgård samtidigt som rummens funktion beskrivs mera allmänt; hur just det rummet använts genom tiderna, möbler, bekvämligheter och tips för hur man kan tänka när man renoverar.
Boken är en blandning av berättelse, fakta och bilderbok - allt i ett, väl värd att läsa.
Boken är jätte fin! Det är Gäddnäs berättelse om familjens renovering av släktens gård på Åland. Samtidigt är det en hyllning till gamla hus i allmänhet, det är vackra bilder från 10 åländska hem, det finns inslag av så kallade expertråd - saker man kan tänka på när man renoverar hus och det är vackra bilder.
Författarinnan skriver att ruckelrealism och halvmoge varit hennes motto och det tycker jag är så bra sagt. Det passar in på mitt och Thomas sätt att leva med Signes hus och vår renovering. Det handlar om att vara tvungen att omprioritera på grund av pengar och tid, att älska bucklorna i gamla fönsterglas och att ha en vilja att lyssna in huset och utifrån det försöka skapa ett hem som består av både kvarhållande av husets själ samtidigt som man vill sätta sin egen prägel på huset och få in det moderna livets behov i form av kök, badrum, värme osv.
Boken beskriver kapitelvis husets olika rum och Gäddnäs berättar om sina minnen från respektive rum i hennes släktgård samtidigt som rummens funktion beskrivs mera allmänt; hur just det rummet använts genom tiderna, möbler, bekvämligheter och tips för hur man kan tänka när man renoverar.
Boken är en blandning av berättelse, fakta och bilderbok - allt i ett, väl värd att läsa.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)