lördag 23 november 2013

Nöttigare mys

Vi är en familj som älskar att mysa med någonting gott att tugga på. Chips och popcorn är stående inslag i vårt fredagsmys. Speciellt chipsen har jag länge tänkt få bort från menyn men det är svårt att få bort eftersom jag också är ett riktigt chipsmonster och jag kan ju inte sitta och tugga chips om jag inte låter barnen göra det eftersom det är så ohälsosamt.

Igår gjorde jag i alla fall ett ordentligt försök med att mota bort de jobbiga chipsen och satte ihop en egen blandning med nöttiga nyttigheter och godsaker. Får se om den här blandningen kan slå ut chipset?



I blandningen satte jag:
oskalade osaltade jordnötter
torskade bananbitar
torrostade solrosfrön
osaltade cashewnötter
oskalade mandlar
russin
en liten chokladplatta 77% kakao

Det blev jätte mycket så jag tänkte att Lina och Emma säkert kan ta lite som mellan mål nu och då också.


måndag 18 november 2013

Året med får

Nu har vi haft våra får ett helt år - första året med får. Jag tänkte summera våra erfarenheter, vad var enklare, jobbigare, roligare än vi trodde.

För det första. När är vi köpte Signes hus var vi på det klara med att vi ville ha djur. Främst för att öka självförsörjningsgraden och för att vi båda tycker att det är härligt att fylla fähuset med djur - det hör till gården. Vi planerade att ta djur våren 2013. Vi visste inte riktigt om vi skulle ha getter eller får. Jag var inne på getter eftersom jag tycker att det skulle vara roligt att mjölka och tillverka ost. Jag har aldrig mjölkat ett djur och efter lite funderas kom vi fram till att det kanske är bäst att börja med får, vi tänkte helt enkelt att det är lättare med djur som inte behöver daglig tillsyn på det sättet som djur som man ska ha mjölk av behöver.

Vi tog fåren tidigare än vi tänkt, helt oplanerat. Hösten 2012 gjorde vi en utflykt till fårmarknaden i Björkö. Vi började prata med en dam som sålde fårskinn och funderade med henne om hon visste om någon säljer hela, levande får. Det visste hon. Han med de levande fåren var på marknaden och vi fick en rundtur i hans fårhus. Vi berättade om våra planer på att skaffa får till våren. Han frågade varför först då? Det är utmärkt att ta fåren på hösten. Jaha sade vi intresserat och på stående fot beslöt vi att köpa får av honom. Vi beslöt oss för att köpa en ung bäss och fyra års tackor. Dessutom fick  vi två kastrerade flaskbässar på köpet, alltså två små bässar som var uppfödda på flaska.

En vecka efter marknaden flyttade hela horden hem till oss. Vi satte in alla får i samma utrymme utan att fundera desto mera på betäckning. Det var först när vi började tänka på lamm och dräktighet som vi "håksa" att aj ja, kanske vi kunde ha satt herrarna separat för att lättare kunna styra tidpunkten för lamningen. Men det var så dags då.

Under hösten läste vi en massa om fårskötsel, lamning, bete osv. Infon hittade vi i diverse böcker och på www.alternativ.nu, en super sajt vad gäller info om djur, odling och självhushållning.

Vi drabbades av ett dödsfall i december. Piff, den ena lilla bässen dog. Han hade haft jätte spinkiga ben och vi hade gett honom extra selen under hösten men det var tydligen inte tillräckligt. Vi vet inte hur han dog men en kväll när Thomas gick ut för att natta djuren låg han orörlig på höbädden. Thomas tog ut honom och lade honom på en filt och skulle just börja fundera vem man kan ringa till då han dog.
Vi hade också ett "böldfall". Tackan Skrållan fick en böld på sidan av nosen. Vi fick rådet att öppna bölden för att se vad som kom ut. Det var var. Vi baddade och rengjorde och bölden försvann. Skrållan hade också ganska konstig päls, fläckig på något sätt. Vi fick veta att gotlandsfår kan ha så ibland. Hon såg jätte skum ut. Thomas klippte henne med kökssax på våren och under sommaren växte hennes päls ut och hon har nu jätte fin päls. Skrållan var den enda tackan som bässen inte betäckte.
Tackan Tjorven har fått antibiotika i höst. Hon blev slö och tappade aptiten. Veterinären kom och gav henne en spruta och visade Thomas hur man ger mera medicin. Hon fick en veckas kur och blev som ny igen.

I slutet av april fick vi tre lamm och det gick så otroligt bra. Vi var grymt nervösa och sprang som tokar av och an för att kolla att de små fick mjölk och att mammorna tog hand om dem. Vi hade mammor och lamm separerade på tumanhand ganska länge eftersom de alla tre var förstagångsmammor. Lamningen gick alltså finfint.

Den största överraskningen var hur mycket får äter. Den första sommaren med får kan sammanfattas i ett ord - stängsling. Jisses vad vi traskat med ihoptrasslade eltrådar i händerna. Vi fick låna mark av våra grannar till tackorna. Bässen och hans kompis Puff var utlånade till ett par i byn som ville ha dem som gräsklippare och tur var det! Till nästa sommar måste vi försöka fundera hur vi ska göra med deras hagar på ett mera vettigt sätt för det tog för mycket tid att inhägna ny betesmark åt dem.

Vissa saker vi gjort med och för fåren har varit speciellt minnesvärda; en lördagskväll i juli flyttade vi tackorna med vår lilla flakabil. Pappa och jag satt på flaket och höll fast varsitt får medan Thomas körde, varv på varv. Jag var helt blå på benen efteråt - men det gick.

En vansinnigt regnig fredagskväll i augusti skulle samma flock ha nytt bete. Thomas och jag traskade runt i snårig skog, jag med Ebba i en rinka på ryggen, och satte ner elpinnarna och slet med det hoptrasslade elsnöret. Den kvällen kände vi båda att vi hellre skulle ha suttit inomhus, om jag säger så.

Ett annat minnesvärt ögonblick är en tidig morgon, klockan var ungefär fyra. Jag vaknade av att det bräkte utanför sovrumsfönstret och det var fel eftersom inga får borde ha befunnit sig på gården. Det var bässen och Puff som bestämt sig för att komma hem. Thomas klädde på sig ganska snabbt och rusade ut men helt klart ville de bara hem för de rusade in i fähuset när han öppnade dörren. Vi visste inte att får kunde hitta hem men vi kom fram till att de säkert kikat omkring sig när vi körde dem på bete. Damerna har också tagit sig ut ett antal gånger men varje gång har det ordnat upp sig, ibland med snälla grannars hjälp, som den gången Billy bestämt sig för att gräset var grönare på andra sidan - det var den dagen vi åkt med hela familjen till Power park...

På söndag kommer slaktaren. Vi ska slakta Billy, Skrållan, Bella och Lilly. Det är lammen plus tackan som inte blev dräktig som kommer att sluta sina dagar här på Smedjebacken. Nästa vår kommer vi att ta lamm-paus men planerar för en ny kull våren 2015. Får är fantastiskt gosiga djur. Att få en varm puff med en mjuk mule är underbart och att ha dem traskande efter sig när man rör sig i hagen är roligt, de beter sig som hundar. Vi har lärt oss otroligt mycket om hur det är att ha djur -roligt och arbetsamt. Vi ska ära vårt eget kött med vördnad!






söndag 17 november 2013

Min stora bullriga familj

Jag har haft den uppfattningen att vi, Autios, är en relativt lugn och städad familj och vårt hem är rent och prydligt, den bilden har jag faktiskt levt med ända sedan Lina föddes. Det beror säkert på att jag som person är relativt ordningsam och ordentlig och jag har omfamnat den bilden till att gälla hela familjen och vårt hem.

Men nu är jag säker på att min tidigare uppfattning är förlegad. Jag, Petra, har en ganska stor, bullrig och spretig familj och vårt hem är inte prydligt och städat.

Det här har gradvis förändrats i takt med antalet barn och i och med att vi flyttade till Signes hus. Prydligheten försvann med vårt hus vars skötsel gör att det alltid finns byggprodukter ÖVERALLT. Dessutom medför våra älskade djur att vi har hö, djurspillning och havre lite här och där; under skorna, på golven ... Jag varken hinner eller vill städa på samma sätt som förr.

Barnen och deras inverkan på en familjs uppförande är självklar men eftersom Lina och Emma redan ganska länge varit så pass stora att de kan umgås på egen hand och ibland låta mej och Thomas föra ett samtal på tumanhand utan att vi ständigt bli avbrutna av diverse tankar och upp poppande teman som omedelbart behöver avhandlas så hade jag faktiskt glömt hur en baby påverkar en familjs hela liv, även den sociala biten.
Detta blev så himla uppenbart igår kväll. Vi hade vänner på besök. Det är alltså inte första gången vi har vänner hos oss sedan Ebba föddes men faktiskt var det första gången som  vi umgicks med vänner som inte har småbarn och där jag på något sett fokuserat på att få sitta ner i lugn och ro och PRATA med andra vuxna människor som jag tycker om att prata med.
Det går ju inte när man har en baby! Det vet jag ju men det hade jag glömt bort! Alltså till exempel att det blir svårare att fokusera på ett samtal samtidigt som man sitter på golvet (gästerna satt på stolar) och försöker hålla en baby med tänder på gång på gott humör. Att samtalet löper mindre smidigt när jag får dricka glöggen på andra sidan rummet, försökandes hänga med i det samtal som pågår samtidigt som jag ammar - det är knepigt.

Nåja, jag älskar min bullriga familj och jag hoppas och tror att våra vänner vet att jag egentligen kan fokusera och föra ganska vettiga, sammanhängande diskussioner när förutsättningarna är bättre. Men Maria och Jenk - tusen tack för igår och förlåt!

onsdag 13 november 2013

Nötsemlor

Idag bakade jag nötsemlor. Jag kände ett akut behov av att pröva nya recept på brödfronten eftersom vi tuggat samma bröd ganska länge; Thomas favvo bröd som är ett helt vitt bröd, vanliga blandmjölssemlor, rågbröd och mina rör-ihop bröd, om och om igen. Nåja idag bakade jag nötsemlor utgående från ett recept som jag haft inlimmat i min receptsamling i flera år. De blev jätte goda, så goda att jag vill dela med mej av receptet, de lyfte vår andra dags soppa till nya höjder...

Nötsemlor (18 stycken)

2 dl rågkross
1 dl havrekli
1 dl solrosfrön
3 msk sirap
2-3 tsk salt
5 dl kokande vatten
25 gram jäst
2 dl vatten
ca 9 dl vetemjöl (jag blandade lite av de mjölsorter jag råkade ha hemma)
2 dl blandade nötter
1/2 dl olivolja

Blanda rågkross, havrekli, solrosfrön, sirap och salt med det kokande vattnet. Låt stå och dra ca 1 timme. Lös jästen i fingervarmt vatten, tillsätt en del av mjölet och blanda. Hacka nötterna och sätt ner i degen. Tillsätt oljan och resten av mjölet och låt jäsa ca 1 timme under duk.

Stjälp upp degen på ett mjölat bakbord. Klappa ut degen till en rektangel. Skär plattan i tre strimlor på längden och strimlorna i sex triangelformade stycken. Lägg trianglarna på plåtar, låt jäsa en stund och grädda i 225 grader mitt i ugnen i ca 12 minuter.

fredag 8 november 2013

Tjofsan och Tusse

Vi har två nya familjemedlemmar på Smedjebacken; Tjofsan och Tusse. Tjofsan och Tusse bor i fähuset tillsammans med fåren och hönorna. Det är två kaninpojkar av rasen rex som Lina och Emma fick av vännen Maria för några veckor sedan. Flickorna har länge tjatat på att de vill ha egna djur, sådana som inte ska ätas upp eller så. De har lovat att ta hand om kaninerna helt på egen hand. Thomas och jag ska träda till endast om någondera kaninen verkar må dåligt - får se hur länge det här kommer att hålla streck... Söta är de små liven och de har alldeles underbart mjuk och fin päls.

Namnen har flickorna valt själva. Tjofsan är döpt efter råttan i Nils Karlsson Pyssling som Emma såg någon dag innan vi fick kaninerna. Tusse har Lina döpt efter den kanin jag hade som barn. Tusse bodde i garaget med min pappa på vintrarna. Eller pappa bodde ju inte i garaget men på kvällarna han satt ofta och trummade eller grejade med högtalare och allt möjligt annat musikaktigt. Jag kan precis minnas hur bastrumman lät genom väggen när jag satt i gillestugan och tittade på TV.


Delar av vår fårskock lever sina sista dagar. Nästa vecka kommer slaktaren. Usch, jag måste erkänna att det känns jobbigt. Vi har gosat så mycket med våra lamm och det är just lammen som kommer att stryka med. Thomas har anmält sig till en fårstyckningskurs så hoppeligen klarar vi (läs Thomas) styckningen själva. Får se.

Billy.

söndag 3 november 2013

Inflyttning i kvisten

Nu har vi flyttat in i kvisten! Otroligt nog. I somras trodde jag faktiskt inte att vi skulle ha en kvist klar innan snön faller. Men det har vi, jippii.

Alla möbler fanns i Signes hus när vi köpte det. Det känns fantastiskt att kunna använda husets egna möbler.
Jag älskar att släpa runt möbler och nu är möblerna placerade "på prov". Ännu saknas en ordentlig skohylla och klädhängare (Thomas ska bygga en sådan). Byggnadstekniskt saknas alla lister men de kommer på plats sinom tid. Inredningen av kvisten ledde till en större flyttrörelse i resten av huset också, så det har vi bland annat gjort i helgen. Roligt tycker jag, mindre roligt tycker andra.

Så här ser kvisten ut idag.


Notera skokaoset!