torsdag 28 maj 2015

Soppa som smakar solsken


Jag gjorde en rostad soppa förra veckan. Ingredienserna bestod av morot, gul lök, batat. Dessa satte jag i ugnen i 30 minuter på 175 grader.

Jag mixade sedan ihop dem med vatten, kokosmjölk, lantbuljong, lite kanel, citronsaft, citronskal och havssalt. Soppan smakade sommar och sol - gött.

Thomas och barnen tyckte att den skulle passa som förrättssoppa och det stämmer. Om man inte äter bröd till mättar den inte tills man går och knyter sig.

Jösses vad härligt med lite sol - också utomhus!

tisdag 26 maj 2015

Ny bur åt hönsen

Vi bygger en ny bur åt våra höns - en lite större bur och robustare bur. Den förra dog i vintras då tung snö tryckte ner taket. I fallet revs väggkonstruktionen också sönder.

Just nu går vår flock fritt på gården. Det är hur mysigt som helst och hönorna blir tama och sociala.
Nackdelen är att jag inte kan plantera någonting i mina odlingslådor så länge de går fria.
Den här flocken har fattat att de kan flyga över det staket pappa och Thomas byggde förra sommaren. Våra hybridhönor stannade när de kom fram till staketet - det gör inte de här. De har också lärt den sista kvarlevande hybriden att hon kan flyga över. De fullkomligt älskar att spatsera i lådorna och sprätta runt jorden.

Vi kan inte heller så gräsmatta på några ställen som behöver nytt gräs. Vi har försökt men alla 16 kom rusande och åt så det stod härliga till.


En sista nackdel är att tuppen Harry avskyr rött. Ebbas lekhalare är röd. När han ser den kommer han störtande och om han är på dåligt humör gör han utfall mot vår 90 cm korta lilla dam - inte roligt alls.

När det jag sått kommit upp ordentligt och när gräset grott och fått stadiga rötter kan vi pröva att ha dem fria igen.

måndag 25 maj 2015

Gårdens fulaste hörn

Vid den ena gaveln på baksidan har det sett alldeles grymt eländigt ut. Isoleringen har spärrat fram bakom jord, stenar och ogräs.

Vi har funderat hit och dit på vad vi ska göra för att få hörnet att se bättre ut. Lite tidigare i våras kom Thomas på idén att vi skulle bygga en vägg av några kilastenar som legat utslängda i ett skogsbryn på tomten. När man får sådana här idéer är det jätte bra att ha en traktor! Utan den och Thomas lugna sinnelag skulle detta inte ha blivit till någonting. Det är svårare än man (läs jag) trodde att bygga en vägg av så här stora, otympliga stenar.

Väggen är inte klar ännu, en eller två stenar ska petas på plats till höger - det blir bra.


söndag 17 maj 2015

Rödbetsbiffar

I fredags gjorde jag rödbetsbiffar. Jag har planerat göra biffarna länge men det har bara inte blivit av men i fredags var det dags.

Vi brukar inte äta det mest hälsosamma på fredagskvällarna så det fanns en viss misstro i luften. Biffarna var goda, jag tyckte de var jätte goda. Bland övriga familjemedlemmar var mottagandet varierat. Vi åt biffarna med potatissallad och grönsallad med avocado. Tanken var att jag skulle fota min portion för att visa hur röda och fina biffarna var där de låg på min tallrik med salladen och avocadon. Tyvärr hade jag glömt på kameran senaste gången jag använde den så batteriet var tomt.

Biffarna var enkla att göra. Det som göra att man inte kan svänga ihop dem "bara så där" är att smeten ska vila minst en timme i kylskåpet.

Så här:
1/2 dl solroskärnor mixas
2 rödbetor bitas
3 dl kokta kidneybönor
2 dl helt bovete (kokt eller groddat - mitt var kokt eftersom jag inte har detta med groddning som någonting jag gör varje dag)
1 hackad rödlök
2 msk bovetemjöl
2 msk olivolja
1 msk dijonsenap
1 tsk paprikapulver, gärna rökt
1 tsk havssalt

Kör alla ingredienser tillsammans med solroskärnorna i mixern. Låt smeten stå minst en timme i kylen. Forma till stora bolla som du trycker ut till biffar. In i ugnen (175 grader) ca 30 minuter. Vänd biffarna efter halva tiden.
Receptet kommer från boken Hello Green (Josefin Jäger).

Här har varit blåsig och kallt några dagar. Barnen har lekt koja, Ebba älskar bygga kojor och leka att det stormar. Helst ska det ingå picknik på golvet inne i kojan.



Ute på gården har vi planterat havtornsbuskar, en pojke (Tarmo) och fem flickor. Hoppas på enorma skördar framledes!


onsdag 13 maj 2015

Fårsläpp

Vi har haft fårsläpp på gården. Tackorna fick komma ut i hagen mot sjön. Det är alltså inte frågan om deras stora sommarhage ännu utan en "daghage" som vi har på vårar och höstar. Fåren är ute på dagarna men får gå in till kvällarna.

Det är en njutning att se deras lycka, som kalvar på bete. De hoppar rakt upp i luften, studsar och stångas.

Notera Agda i Linas famn - hon är en famnhöna
Vi har våra hönor fritt på gården. De får gå så ända tills min odlingssäsong inleds. Efter att fröna är nerpetade i jorden måste vi fundera hur vi ska göra. De älskar att sprätta runt i mina odlingslådor. Jorden är så otroligt bra uppluckrad i år.

Harry med dam
Så blommar vitsipporna och det är vår i Signes hus.


fredag 8 maj 2015

Så ledsen att det tar ont

Jag är så ledsen. Gråten i halsen hela tiden.

Häromnatten somnade min farfar in. Min starka, stora farfar. Han fick bli 90 år gammal.

Min farfar var en man med starka åsikter om allt. Han älskade att diskutera, parlamentera och fundera. Han var otroligt intresserad av samhället och politik. När jag var liten trodde jag att han och pappa grälade eftersom diskussionerna var högljudda och alltid åtföljda av viftande händer och yviga gester.

Han var alltid på väg. När han och farmor hälsade på visste man att efter max en timme studsade farfar upp och sade "kom nu mora" och farmor steg upp.

Han rökte Club 77 och använde baksidan av tobaksasken till att rita små ritningar, vinklar och annat noterbart.

Han använde uttrycket "saamitutti" och skrapade katten under hakan.

Han använde sig av Svenska Akademins ordbok för att påvisa ordens betydelse när jag och min syster inte förstod (ofta då ord som inte använts de senaste 50 åren).

Han räknade studentexamensproven i matematik för nöjes skull.

Han målade sin båt med den färg han fick när han hällt ihop alla slattar ur färgburkarna i garaget och hans båt hade bara två lägen - stillastående och full gas.

Han åt galet snabbt, eller vi äter alla galet snabbt. På julmiddagarna som farmor haft bestyr med i timtal var vi alla klara på 20 minuter. När farfar började skicka runt sin tallrik visste vi att nu var det klart. Och det var det också.

Han bytte själv dragkedjan i sina jackor och lappade själv kläder - med fokus på det praktiska - inte alltid det estetiska.

Han tyckte om oss och han gav oss hårda, långa kramar.

Han var vår älskade farfar och han behövde inte lida länge utan han fick somna in och jag vet att han är med farmor igen.