Det här inlägget är till min pappa - för jag har världens bästa pappa precis som så väldigt många andra också har, världens bästa pappa. Min snälla och lugna pappa med mustach och med snälla ögon.
Min pappa kan allt en pappa ska kunna (enligt mej och utgående från det jag vuxit upp med, det som min pappa gjort).
Han kan köra båt så jag inte är rädd, han glider mellan vågorna så det inte märks att det blåser hårt (det kan mina barns pappa också men det tog flera år innan jag insåg det och litade på honom).
Min pappa kan bygga stort och smått; möbler, växthus, villor, båtar, pallar, docksängar och hundkojor, kvistar och roskishus.
Han målar jätte noga fast han inte tycker om det - men gör det för att han vet att jag inte hinner eller har ett bra ställe att vara på.
Han kan matematik. Han hjälper mina barn med deras matematikläxor och prov och utbrister ibland till mej "men hur blev du student?" och jag svarar "jag skrev inte matte".
Han kör får med mej iklädd mokkaskor om det behövs (och det behövs ibland) och han har ingen skillnad på vad han äter - för han äter allt...
Han spelar in en CD åt mamma med den låt han sjöng när de träffades.
Han sköter barnbarn med mommo och han kör oss hit och dit.
Han är min pappa, mina barns moffa och han är bäst på att vara min pappa och mina barns moffa och han är så viktig för oss!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar